Palmstruchska bankens fall
Kreditivsedlar var en typ av skuldförbindelse på redan bestämda belopp och motsvarande pengasumman som sattes in på banken. Ville man ta ut pengar kunde man lösa in kreditivsedeln mot kopparmynt och på den här tiden kunde dessa väga upp till 19 kilogram styck!
Sedlarna var lättare att hantera än de tunga kopparmynten och blev därför snabbt mycket populära. Folk betalade till och med överpris för sedlarna och mer än de i själva verket var värda. Detta gjorde att sedlarna minskade i värde och när folk började inse det ville plötsligt alla lösa in sina sedlar. Då gick banken omkull.
Därför grundades Riksbanken
När banken fått stänga var det ingen som tänkte på att det fanns en koppling mellan sedlarnas värde och värdet på kopparmynten. Man beslöt att ta sedlarna ur bruk så att inget liknande någonsin skulle ske igen. På bara några år löstes sedlarna in och det ledde till att de sedlar som fortfarande fanns kvar snabbt ökade i värde. Fortfarande hade ingen gjort kopplingen mellan sedel- och pengavärde och beslutet att avskaffa sedlarna stod fast.
Den allmänna uppfattningen var att en statlig bank behövdes och år 1668 grundades därför Riksens Ständers Bank som idag heter Riksbanken. Den här banken styrdes av adeln, prästerna och borgarna och inte av bönderna. Man lärde sig av misstagen med den Palmstruchska banken och Riksbanken finns kvar än idag.
