Varför knäpper man händerna under bön?

Den vanligaste förklaringen är att man med knäppta händer och slutna eller nedslagna ögon bättre kan koncentrera sig på att be. Somliga framhåller dessutom att de korsade tummarna bildar ett kors, medan händerna formar en skål, som är redo att ta emot det som Gud tänker ge. Luther rekommenderar i sin katekes från 1500-talet att man knäpper händerna, innan man ber bordsbön. På bilder från medeltiden kan man dock se att man knäppte händerna i bön långt före Luther. I Bibeln står det inget om att man skall knäppa händerna under bön. När böneställningar beskrivs, bland annat i Gamla testamentet och Paulus brev, handlar det ofta om att antingen be stående eller på knä med händerna vända mot himlen eller att knäböja, medan man rör marken eller golvet med händer och ansikte. Den mer inåtvända ställningen med knäppta händer och böjt huvud passar kanske bättre till Jesu ord om att inte be synligt (och kanske självrättfärdigt) i synagogor och vid gathörn. Det gäller att inte visa sin fromhet för andra. Man skall snarare gå in i enrum och be i det fördolda, så att det bara är Gud man riktar sig till.