Enligt Matteusevangeliet kom de vise männen med gåvor till det nyfödda Jesusbarnet i form av guld, rökelse och myrra.
Myrra är den torkade växtsaften, det vill säga kådan eller hartsen, från myrraträdet, Commiphora abyssinica, som växer i Östafrika och på Arabiska halvön.
Myrra var en av antikens viktigaste parfymer och nämns totalt nio gånger i Bibeln, vilket är mer än någon annan parfym.
De rödbruna klumparna av harts brinner dåligt av sig själva, men avger en extremt behaglig doft om de värms upp till exempel i glöd.
Myrra är en typ av kåda eller harts som brinner dåligt. Upphettad i glödande kol avger ämnet dock en behaglig doft.
Förutom egenskapen att sprida väldoft användes myrra löst i olja bland annat i de religiösa ritualerna kring balsamering och vid smörjelse, då exempelvis en monark eller en präst skulle invigas i sina ämbeten.
Myrra bekämpar bakterier
Myrra användes även i smink, för att behandla sår och – utblandat med vin – som smärtstillande medel.
De medicinska effekter som forntida läkare tillskrev myrra har även bekräftats under de senaste åren. En studie från 2018 visade till exempel att myrra har antibakteriella egenskaper och bland annat dödar borreliabakterier, även när de befinner sig i den vilofas då antibiotika är ineffektivt.
En annan studie har dokumenterat att myrra i form av läkemedlet Mirazid botar könssjukdomen trichomonas i 85 procent av de fall där andra preparat misslyckas.
Dessutom har studier visat att myrra avsevärt minskar svullnad och har starka smärtlindrande egenskaper.