Ny kalender lägger till en 13:e månad

Den kalender som vi använder i dag skapades för över 2 000 år sedan. Med sina rörliga helgdagar och ojämna kvartal kostar den samhället miljardtals kronor varje år. Men nu vill två forskare städa upp i röran och ge oss en ny, förbättrad kalender.

Den kalender som vi använder i dag skapades för över 2 000 år sedan. Med sina rörliga helgdagar och ojämna kvartal kostar den samhället miljardtals kronor varje år. Men nu vill två forskare städa upp i röran och ge oss en ny, förbättrad kalender.

Mikkel Juul Jensen

Vår kalender är en hopplös kvarleva från medeltiden.

Arbetsgivare och revisorer bannar regelbundet den gamla kalenderns märkliga och ologiska struktur, som ständigt kräver korrigeringar i arbetsscheman och bokföring.

Men nu vill astrofysikern Richard Henry och ekonomen Steve Hanke från Johns Hopkins-universitetet i USA införa en ny, rationell kalender som ska få ordning på oredan och spara miljarder för världsekonomin.

Den nya kalendern börjar alltid på en måndag och alla kvartalen är exakt lika långa. Forskarduon hoppas att hela världen snart säger farväl till den gamla kalendern och tar emot Hanke-Henry-kalendern med öppna armar.

Om deras dröm går i uppfyllelse kan vi se fram emot ett mer logiskt uppbyggt år som upprepar sig i all oändlighet.

Duo bygger upp året logiskt

Den nya kalendern har som utgångspunkt den gamla kalenderns tolv månader och 52 veckor, samtliga veckor med sju dagar. Men för att alla år ska börja på en måndag och sluta på en söndag är det nödvändigt att antalet dagar på ett år är delbart med sju.

En extra minimånad som kallas Xtr får kalendern att fungera.

© Ebbe Rasch

Extra minimånad gör att kalendern stämmer

För att den nya kalendern ska stämma med jordens bana runt solen har forskarna infört en skottvecka som dessutom får sin egen månad, Xtr.

Skottveckan infaller vart femte eller vart sjätte år.

Därför har forskarna förkortat året till 364 dagar (jämfört med 365 dagar i dagens kalender).

I genomsnitt tar det 365,24 dagar för jorden att nå ett varv runt solen – därför måste de båda forskarna tillföra flera dagar till kalendern, annars blir kalenderåret gradvist mer och mer förskjutet i förhållande till årstiderna och julafton hamnar till slut på sommaren.

Forskarduons lösning är en skottvecka som infaller vart femte eller sjätte år. Genom att införa en hel vecka ser forskarna till att årets längd fortfarande är delbart med sju.

Hanke och Henry har också justerat längden på månaderna så att året kan delas in i fyra identiska kvartal, som vart och ett består av två månader på 30 dagar och en på 31 dagar.

Den regelbundna strukturen gör det enligt Henry och Hanke betydligt lättare att utföra företags bokföring och ta fram
ekonomiska kalkyler.

Den nuvarande kalenderns ojämna kvartal tvingar nämligen ekonomerna till besvärliga och tillfälliga lösningar, till nackdel för hela samhället.

Ny kalender är guld värd

Beräkningar av räntor på lån eller avkastning på obligationer förenklas i dag genom att man antar att alla månader har 30 dagar.

Men förenklingen gör samtidigt att uträkningen blir felaktig och det konstanta felet kan göra att det blir dyrt för staten, företag och privatpersoner.

© Shutterstock

Din födelsedag kommer alltid att infalla på samma veckodag

I framtiden ska alla år vara likadana. De amerikanska forskarna Richard Henry och Steve Hanke föreslår en ny, logisk kalender där varje datum infaller på samma veckodag varje år. Om du exempelvis fyller år den 21 augusti kommer din födelsedag att inträffa på en tisdag resten av livet.

Men forskarna understryker att man får fira sin födelsedag när det passar och de hoppas att en enorm ekonomisk vinning kan få människor att stå ut med de "tråkiga" födelsedagarna.

De två forskarna, som är experter inom astronomi och ekonomi, har i åratal räknat på den nya, optimerade kalendern som bara i USA skulle innebära att samhället sparade över hundra miljarder dollar - varje år.

Vår nuvarande kalender fick exempelvis stora konsekvenser på aktiemarknaden 2012 då priset på elektronikjätten Apples aktier föll med tio procent på grund av en kvartalsrapport som var sämre i förhållande till samma kvartal året innan.

Men den stora skillnaden i företagets intäkter berodde uteslutande på att kvartalet under 2011 var en vecka längre.

Den extra veckan 2011 hade lagts till för att korrigera kalenderns ojämnheter. Hanke och Henrys nya, rationella kalender delar upp året i regelbundna avslut som möjliggör enkla beräkningar utan felaktigheter.

Forskarduon ser också fram emot ett år som blir betydligt enklare att planera. Den gamla kalendern innebär att enorma mängder tid och kraft varje år måste läggas på att planera årets arbetsschema.

En rektor måste exempelvis slita inför varje terminsstart för att få ihop examen, kursplaner, studiedagar och lov. Men när alla år ser likadana ut kan denna uppgift lösas en gång för alla.

Våra år härstammar antiken

Under åren har det gjorts flera försök att reformera kalendern och försöken har, precis som i Hankes och Henrys fall, ofta syftat på att få alla år att se likadana ut.

Men den nuvarande kalendern har gång på gång visat sig alltför förankrad och populär. Därför har vi fortfarande en kalender som faktiskt är över 2 000 år gammal.

Det nuvarande kaoset av tidszoner, sommartid och fluktuationer i kalendern år efter år skulle vara över. Steve Hanke och Richard Henry, forskarna bakom en ny kalender, i en intervju med affärstidningen Globe Asia.

Till stor del stämmer den fortfarande överens med den tideräkning som den romerske diktatorn Julius Caesar införde år 45 f.Kr.

Inledningsvis följde romarnas kalender månens faser och ett år hade 355 dygn. Men det korta kalenderåret kom snabbt i otakt med årstiderna och en drastisk förändring var nödvändig.

År 46 f.Kr. – året innan Caesars kalender trädde i kraft – införde diktatorn 67 skottdagar för att få året på rätt spår innan det nya systemet infördes.

I Caesars så kallade julianska kalender fick månaderna den längd som de har i dag och vart fjärde år fick en skottdag. Men trots att beräkningen av årets längd var mycket noggrann kom Caesars kalender med tiden i otakt.

Åren var i genomsnitt elva minuter för långa vilket innebar att året med 128 års mellanrum försköts en dag i förhållande till jordens cykel runt solen.

För att lösa problemet uppdaterade påven Gregor 13:e kalendersystemet år 1582 så att det fick den form det har i dag.

Den gregorianska kalendern hoppar över skottår som talet 100 går jämnt upp i, men som 400 inte går jämnt upp i. År 2000 var därför ett skottår, medan år 2100 inte är det – om vi dessförinnan inte har bytt till Hanke-Henry-kalendern.

Trots uppdateringen avviker den gregorianska kalendern fortfarande från solåret med cirka tre dygn per 10 000 år och kommer därför också med tiden att komma ur takt.

Kalender kan bli verklighet

Henry och Hanke är alltså långtifrån de första att föreslå en ny, förbättrad kalender. 1930 påbörjade amerikanskan Elisabeth Achelis arbetet med att införa en rationellt uppbyggd världskalender.

Precis som i Hanke-Henry-kalendern delades året in i fyra identiska kvartal och den 1 januari låg alltid på samma veckodag. Men för att få världskalendern att följa solåret valde Achelis att införa så kallade världsdagar.

De speciella dagarna klämdes in mellan lördag och söndag i vissa veckor och skulle vara helgdagar. Världskalendern blev till slut ett av de hittills mest populära förslagen på en logisk kalender och var nära att införas i hela världen.

Men när den amerikanska regeringen meddelade att man trots allt inte tänkte stödja den nya kalendern övergavs reformen.

© Shutterstock

En global tidszon ska ena världen

Henry och Hanke drömmer inte bara om att införa en ny kalender. De vill också att vi ska ställa om våra klockor. I nuläget är vår planet uppdelad i 24 tidszoner, men duon vill avskaffa dessa och införa en universell tidszon.

Den globala tiden ska fastställas av atomur som ställer in sig efter den svängande energin i atomernas elektroner.

Den nya tiden innebär bland annat att klockan är tolv samtidigt i New York och Moskva även om det är dag på det ena stället och natt på det andra. Tanken med att synkronisera klockorna är att internationell handel och kommunikation blir mer strömlinjeformad.

Dessutom förenklas planeringen av exempelvis resor och konferenser över ländernas gränser förenklas. Flera stora länder som Ryssland och Kina har redan tagit ett steg i ”rätt riktning” och avskaffat flera av sina tidszoner.

Henry och Hanke hoppas att resten av världen ska få upp ögonen för de goda ryska och kinesiska erfarenheterna och ta del av de stora ekonomiska fördelarna.

En väsentlig anledning till oviljan att byta kalender var ett religiöst motstånd: Världsdagarna skulle innebära att vissa
veckor bestod av åtta dagar och därmed skulle Bibelns sjudagarsvecka brytas.

Hanke och Henry har sett till att inte begå samma misstag – varje vecka i deras kalender har sju dagar. Därför har duon
större chans att lyckas.

Motståndet beror just nu mest på de stora kostnader som en global förändring av kalendern innebär. Men forskarna lovar att den nya kalendern snabbt kommer att innebära hundratals miljarder dollar till världsekonomin.