Var kommer tomtar ifrån?

Enligt historiker är tomtarnas förfäder de romerska husgudarna som kallas larer.

I Romarriket var det en utbredd praxis att människor hade en husgud i form av en liten träfigur som föreställde en man. Husguden stod intill eldstaden och uppvaktades med färsk frukt, vin och kakor. Som tack sörjde guden för lycka och framgång i huset eller på gården där han bodde.

Men om husguden inte behandlades väl slutade han att skydda huset och förvandlades till en hämnare som i värsta fall tog livet av familjen.

Från husgudar till tomtar

Traditionen med husguden spreds i början av vår tideräkning bortom romarrikets gränser. I den europeiska vidskepelsen levde husguden vidare som en tomte som både var en retsticka och hemmets skyddsande.

I Norden blev tomten en gårdstomte som bodde på loftet i ladan eller över stallet. Från 1800-talet var tomten oftast klädd i grått och hade röd luva. Tomten hjälpte bonden och såg efter gårdens invånare och grödor – om bonden i sin tur såg till att ge tomten ett fat med risgrynsgröt med en smörklick varje lördagskväll samt vid högtider, exempelvis jul.

Tomtar var precis som häxor både vänner och fiender

Häxor kunde, precis som tomtar, vara både nyttiga och mindre nyttiga att ha vid sin sida. Man gjorde klokt i att hålla sig vän med dem. Läs mer om häxor i den här artikeln: