Stort intresse för myter och vandringssägner
Människor intresserar sig för myter och vandringssägner. Detta syns inte minst i TV-program så som Det sitter i väggarna, Myth Busters och flera program på Kunskapskanalen. Ett annat exempel är Creepy-podden. De berättar alla om udda, oförklarliga händelser och gör historiska nedslag.
- Vi ser det också inom kulturarvsinstitutionerna. Människor hör av sig och frågar om olika historiska fenomen. Engagemanget är det inget fel på. Men det är alltid viktigt hur berättelsen gestaltas – alltså hur den struktureras och dramatiseras och vilka medier som används. Grundfundamentet för en berättelse är att den ska engagera oss känslomässigt och säga något om våra liv. Vi kan idag med några knapptryckningar skapa globala nyhetsflöden och om själva innehållet är spektakulärt så kan det spridas som en digital tsunami!
”Skapa beröringspunkter mellan människor”
Johan Lindblom tror att människors grundläggande behov och drivkrafter är konstanta. De myter som överlever är de som berättar något om våra liv och som samtidigt triggar våra grundläggande känslor. Kärlek och hat, drömmar och rädslor, lycka och förtvivlan.
- Jag är övertygad om att berättelser skapar beröringspunkter mellan människor. Den gör att vi intresserar oss för varandra och försöker förstå varandra. Berättelser är också ett sätt att närma sig andra kulturer. Genom kunskap och insikter berikar vi både oss själva och vår omgivning. Berättelser är en slags universalnyckel till att förstå sin omgivning.
Virala mördarclowner och lokala sägner
Det nya mediala landskapet gör också att myter och sägner sprids på ett annat sätt än tidigare. Från förhistoriska grottmålningar och avlägsna lägereldar har myterna i vår tid flyttat ut på Internet.
- Ett spännande exempel är historierna om mördarclowner som spreds över hela världen för ett par år sedan. Det är en slags modern sägen med historisk bakgrund som gestaltades och spreds som en viral löpeld genom digitala medier. Och dessutom över stora delar av världen. Egentligen handlar det om hur vi paketerar våra rädslor för det okända. Och vi måste vara uppmärksamma, det är liknande psykologiska mekanismer som sprider falska nyheter. Det handlar om att försöka påverka andra människor i olika riktningar. Källkritik har aldrig varit viktigare.
Johan Lindblom berättar att det finns många fascinerande lokalhistoriska exempel på myter. Som en eventuell ormkult i det medeltida Lödöse, hällristningarnas bildvärldar i Tanum, ättestupor i Vargön, den falska mumien på Vänersborgs museum, och sägner om spöken, gastar och gengångare.
- En personlig favorit är en sägen om att en tagg från Kristi törnekrona finns inmurad i väggen på Skara domkyrka, avslutar Johan Lindblom.
Upptäck fler berättelser om myter, sägner och ovanliga historiska fenomen på www.vastarvet.se/myter. Västarvet är Sveriges största regionala förvaltning för natur- och kulturarv och en del av Västra Götalandsregionen.