Artikeln utgavs första gången 2018.
1. "Socker gör barn hyperaktiva"
De flesta föräldrar skulle skriva under på att detta påstående stämmer: Barn blir hyperaktiva när de får för mycket godis eller läsk.
Men vetenskapliga försök berättar en annan historia. En stor amerikansk studie visade inga skillnader i effekten av socker eller ett sockersubstitut på barns beteende.
I en annan studiegav forskarna alla barn ett sockersubstitut, men berättade för hälften av föräldrarna att barnet hade fått socker.
I den gruppen betedde sig föräldrarna annorlunda mot barnet och rapporterade efteråt hyperaktivitet.
Myten stämmer alltså inte, men den har så starkt fäste att föräldrar ser ett samband trots att det inte finns något.
2. "Mount Everest är världens högsta berg"
Mount Everest reser sig 8 848 meter över havet. Det kan inga andra berg slå.
Men toppens avstånd från havsytan är inte nödvändigtvis ett bra mått för bergets storlek.
Mount Everest ligger på en hög platå och mäter faktiskt bara 5 400 meter från topp till fot.
På den punkten hamnar Mount Everest långt efter den slocknade vulkanen Mauna Kea på Hawaii, USA.
Vulkanen reser sig bara 4 207 meter över havet, men dess fot ligger djup under havsytan och från topp till fot mäter Mauna Kea inte mindre än tio kilometer.
Mount Everests tveksamma titel som jordens högsta berg betyder inte heller att berget sträcker sig längst bort från jordens centrum.
Det gör i stället berget Chimborazo i Ecuador, vars topp ligger mer än två kilometer längre bort från jordens mitt än Mount Everests.
3. "Jordens gravitationsfält påverkar inte astronauter"
Det ser ut som om de svävar, men invånarna på Internationella rymdstationen, ISS, upplever 90 procent av den gravitationskraft som håller fast oss andra på jordytan – de störtar alltså mot jorden.
Att de ändå inte trillar ned beror på att de och rymdstationen förflyttar sig framåt med 28 000 kilometer i timmen samtidigt som de faller.
Därför fortsätter de, precis som allt annat i en omloppsbana, att falla förbi jorden.
4. "Kameleonter byter färg för att gömma sig"
Kameleontens hud kan byta färg från grön till svart, röd, blå, lila eller spräcklig. Men det otroliga tricket är inte till för att hjälpa det lilla djuret att gömma sig – tvärtom.
Kameleonten är – precis som många andra ödlor – väl dold i sina naturliga omgivningar så länge den behåller sin gröna färg.
När den byter färg blir den oftast extremt synlig, vilket också är meningen.
De vackra färgskiftningarna används först och främst i otvetydig kommunikation med artfränder.
Hanar kan exempelvis med en starkt röd färg få sina rivaler att fly och befruktade honor kan tala om för kärlekskranka hanar att de inte har något att hämta.
Färgbytet sker ofta när djuret blir upphetsat, exempelvis vid åsynen av
en annan hane. Hormoner och signaler från hjärnan får mikroskopiska kristaller i hudcellerna att ändra struktur så att de reflekterar ljuset på ett annat sätt och därmed får en annan färg.
I andra fall använder kameleonterna färgbytet till att styra sin
kroppstemperatur. När djuren är kalla gör de huden mörkare för att
absorbera mer av solens värme.
5. "Kvinnor synkroniserar sina cykler"
80 procent av alla kvinnor nickar “ja” till påståendet i rubriken. Det gör den inte mer sann.
Det visar en studie som genomfördes 2017 av forskare från University of Oxford, England.
Menstruationscykeln följdes hos 360 kvinnopar som antingen bodde tillsammans eller tillbringade en stor del av sina liv tillsammans.
Resultaten visade att cyklerna inte synkroniserades.
Tvärtom fanns en svag tendens till att parens cyklar inträffade längre ifrån varandra över tid.