Our website does not support Internet Explorer.

To get the best experience on our website and of our content, please use a more modern browser like Edge, Chrome, Safari or similar.

Konspirationsteorier är gjorda för att attrahera din hjärna

Jorden är platt, månlandningarna aldrig ägde rum, World Trade Center revs samt att spår efter flygplan är hälsovådliga. Teorierna är befängda men också seglivade, eftersom hjärnan gärna vill hitta samband även där de inte existerar.

Shutterstock/NASA

Kameran börjar spela in. Mitt i grundläggande psykologiska mekanismer i bilden står en man framför en liten bil, en strandjeep med stora, breda terränggående däck.

Tanklocket har tagits bort och mannen fyller på bränsle. Den klara vätskan är dock inte bensin. Mannen fyller i stället tanken med helt vanligt kranvatten. Strax därpå startar motorn och bilen kör iväg.

Videoklippet kommer från en nyhetssändning år 1996 där uppfinnaren Stanley Meyer visar att hans nya bil kan köra på vatten.

Motorn klyver vattnet i väte- och syre- molekyler och vätet fungerar som bränsle som ger energi till den i övrigt vanliga förbränningsmotorn.

Slutprodukten är vatten som kan hålla motorn körande, vilket innebär att bilen kan köra oändligt.

Några år efter nyhetsinslaget dör maskinens uppfinnare och snart uppstår en spektakulär förklaring till det hastiga dödsfallet: Stanley Meyer förgiftades av mäktiga personer på stora oljebolag som inte ville att uppfinningen skulle göra bensin till en över- flödig produkt.

Se det gryniga inslaget här:

För vår hjärna är en sådan slutsats uppenbar, eftersom vi av naturen är programmerade att hitta samband. Denna mekanism får konspirationsteoretiker att tro på fantasifulla teorier, trots att de strider mot vetenskapliga fakta.

Faktum är att maskinen inte alls utgjor- de något hot mot oljeindustrin. Vatten- motorn strider nämligen mot fysikens lagar.

Det krävs energi för att dela upp en vatten- molekyl i väte och syre, så om inte motorn tillförs energi utifrån kommer den enligt naturlagarna att förlora energi och slutligen stanna.

Stanley Meyers evighetsmaskin var en ren bluff och förklaringen till hans död var att han fick ett aneurysm i hjärnan.

Nyhetsinslaget om Stanley Meyer och konspirationsteorin om hans död är en tidig version av vår tids fake news, ett begrepp som får mycket utrymme i medierna i dag och som beskriver en alarmerande tendens – att aktörer som regeringsledare, företag och intresseorganisationer lyckas sprida falska nyheter, ofta i egenintresse och utan att mottagarna anar oråd.

© Shutterstock

Konspirationsteorin: Spår efter flygplan är farliga kemikalier

Flygplan efterlämnar karakteristiska vita spår på himlen, men i motsats till vad flygin dustrin hävdar består de inte av vattenånga från förbränningen i motorerna.

I själva verket är spåren farliga kemikalier, så kallade chemtrails, som kan påverka vädret, som ingår i försök med biologiska vapen eller som påverkar vår fria vilja, så att myndig heterna lättare kan styra befolkningen.

Så lyder konspirationsteoretikernas förklaring. Teorins starkaste argument är att spåren stannar kvar på himlen mycket längre än vad vattenånga hade gjort. Därför måste spåren innehålla andra, okända ämnen.

(Se förklaringen längre ned i artikeln)

Den stora ökningen av falska nyheter beror på att förutsättningarna för att de ska kunna spridas är betydligt bättre i dag än förr.

Den snabba spridningen på internet ger optimala förutsättningar för att felaktig information ska nå många mottagare och att konspirationsteorierna ska kunna samla fler anhängare utan att exempelvis forskare hin- ner tillbakavisa påståendena med vetenskap.

Teorier utnyttjar hjärnan

Anledningen till att konspirationsteorier kan få anhängare är att de anspelar på grundläggande psykologiska mekanismer i hjärnan.

Teorierna tilltalar exempelvis djupt liggande filtreringsmekanismer som här- stammar från våra förfäder i jägar- och samlarsamhällena.

Hjärnan har utvecklat en förmåga att se mönster, eftersom det ökar vår chans att överleva. Om våra förfäder konstaterade att det regnade i flera dagar i sträck kunde de konstatera att en regntid hade börjat och att det var klokt att flytta till ett nytt område.

Och om de vid upprepade tillfällen hittade samma typ av fotavtryck kunde de sluta sig till att ett visst rovdjur sannolikt strövade i området.

I dag använder hjärnan denna förmåga för att exempelvis förknippa en röd skylt med ett förbud. Vår automatiska filtrering av intryck gör det enklare att navigera i kompli- cerade miljöer, men hjärnan är så bra på att hitta mönster att den gör det även när det egentligen inte finns några.

Det visade forskaren Mark Lorch vid Uni- versity of Hull i England när han i augusti 2017 genomförde en miniversion av en större studie på det sociala mediet Twitter.

Hans tweet löd: ”Hej Twitterhjärna! Jag behöver din hjälp. Kan du se ett mönster här?” Texten följdes av siffrorna 00110010010011 och en omröstning där deltagarna fick svara ja eller nej. 56 procent av deltagarna i fors- karens studie tyckte sig se ett mönster i sif- ferföljden, trots att Mark Lorch hade kombi- nerat siffrorna helt slumpmässigt.

Studien illustrerar hjärnans överutveck- lade förmåga att hitta mönster. I dagens samhälle bombarderas hjärnan hela tiden med information och då finns det en risk att hjärnan hittar en massa icke-existerande samband mellan orsak och verkan – essen- sen av alla konspirationsteorier.

Det hände år 2017 när Nasa publicerade nya bilder av Mars yta med särpräglade klippformationer.

Nasas forskare förklarade att strukturerna är slumpmässiga sedimen- tära avlagringar, medan rymdvarelseentusiaster såg ett mönster av noga planerade ventilationssystem till en underjordisk stad byggd av rymdvarelser som myndigheterna försökte dölja.

Vi luras av förenklingar

Hjärnan hittar även andra typer av mönster. Organet är inte evolutionärt utvecklat för att lösa stora, abstrakta och avancerade pro- blem så det delar upp problemen i mindre delar, som långt ifrån alltid ger en bild som överensstämmer med verkligheten.

Ett klassiskt exempel är fenomenet Monte Carlo-felslutet. Många människor har en tendens att tro att ett mynt som har kastats fyra gånger och hela tiden landat på krona kommer att landa på klave nästa gång.

© Shutterstock

Svart 26 gånger i rad

"Gambler’s fallacy" kallades även för "Monte Carlo fallacy". Den 18 augusti 1913 såg spelarna på Monte Carlo Casino hur den lilla kulan landade på svart hela 26 gånger i rad. Sannolikheten för att det ska hända är cirka en på 66,6 miljoner, förutsatt att varje omgång går till på exakt samma sätt.

Händelsen kostade spelarna otaliga franc eftersom de felaktigt antog att spelet inte längre var slumpmässigt. Ju fler gånger kulan landade på svart, desto större måste sannolikheten vara att den landade på röd nästa gång. Även efter det att kulan till slut landade på rött fortsatte många spelare att förlora eftersom de nu antog att kulan skulle landa på rött fler gånger än svart -kanske hela 26 gånger.

I själva verket är det fortfarande 50 pro- cents sannolikhet – klave eller krona – vid nästa kast. Utfallet är med andra ord helt slumpmässigt. I stället för att titta på att den statistiska sannolikheten för klave eller krona är lika stor över tusentals kast fokuserar hjärnan på de fyra och drar fel slutsats.

När hjärnan överfokuserar på händelser som nyligen inträffat i stället för att se dem i ett större perspektiv framstår vissa skeen- den som mer osannolika, exempelvis att få krona fem gånger i rad.

Detta fenomen, som inom psykologin kallas nysseffekt, är ännu en av hjärnans förenklingsmekanismer. En variant av fenomenet kunde observeras i kölvattnet på den våldsamma orkansäsongen i USA år 2017 med orkanerna Harvey och Irma.

Sedan år 1900 hade 16 orkansäsonger kostat fler liv än orkansäsongen 2017, men i stället för att se den våldsamma händelsen i ett större perspektiv fokuserade många på hur extrem händelsen var jämfört med en normal orkansäsong.

När en händelse fram- står som osannolik försöker hjärnan hitta andra orsaker än de officiella vetenskapliga förklaringarna.

I de två orkanernas köl- vatten år 2017 trodde många att skadornas omfattning var så stor att orkanerna omöj- ligt kunde vara naturliga fenomen.

Forskningsinstitutionen HAARP, som undersöker fenomen i jonosfären med hjälp av radiovågor, pekades ut som ansvarig.

HAARP har även tidigare beskyllts för att ha orsakat extrema händelser som översvämningar, torka och jordskalv, trots att radiovågorna bara påverkar jonosfären och varken kan påverka vädret eller orsaka naturkatastrofer.

© Henning Dalhoff/shutterstock

Förklaringen på chemtrails: Is stannar kvar på himlen

De vita spåren på himlen kommer från utsläpp av vattenånga från förbränningen i flygplanets motor. På hög höjd fryser ångan till is som kan bli hängande i luften relativt länge.

  • I motorn antändsen blandning av komprimerad luft och bränslet flygfotogen, som består av kol- och väteatomer. När ämnena slungas ut drivs planet framåt.

  • Under för- bränningen binder kolet till syret och övergår till koldioxid. Samtidigt bildar förbränningen kväveoxider, svaveldioxid och andra avfallsprodukter.

  • Vid förbränningens höga temperatur binder väte till syre och bildar vattenånga. Den kalla luften på flera kilometers höjd kan inte ta upp ångan, som övergår till iskärnor.

  • Ytterligare vattenånga från avgaserna lagras på iskärnorna, som övergår till iskristaller. Kristallerna är tillräckligt små för att de ska sväva i luften under en längre tid – i upp till flera timmar.

Förklaringar lockar hjärnan

Just naturkatastrofer är särskilt uppenbara som grogrund för konspirationsteorier, eftersom de är omöjliga att kontrollera.

Psykologer som har studerat tankegång- arna hos anhängare till konspirationsteorier har kommit fram till att det är mer sannolikt att en person tror på en teori om den bygger på en händelse som ger upphov till en känsla av bristande kontroll. Hjärnan försöker hitta ansvariga personer och konkreta sammanhang att lägga skulden på, så att problemen blir mer påtagliga och därmed framstår som mindre diffusa och enklare att lösa.

Mekanismen uppstår även vid andra typer av våldsamma händelser.

Den ligger exempelvis bakom en av de mest kända konspirationsteorierna: Att attackerna mot World Trade Center i USA den 11 september 2001 var de amerikanska myndigheternas verk.

Eftersom attackerna var både ofattbara och utom vanliga människors kontroll spirade konspirationsteorierna i ett försök att ge en mer handgriplig förklaring och komma bort från känslan av maktlöshet.

De allra flesta tror dock på myndigheter- nas officiella förklaring att den tragiska hän- delsen var en terrorattack. Just det bidrar emellertid till att stärka konspirationsteorin.

En hatt av aluminiumfolie till skydd mot exempelvis strålning har blivit en symbol för konspirationsteoretiker.

© Shutterstock

Alla bra konspirationsteorier är snarlika

En slumpmässigt hopkokad teori om liv på Mars får inga anhängare. En bra konspirationsteori kräver vissa ingredienser för att kännas övertygande. En bra slogan är exempelvis något av det viktigaste för att tanken ska spridas.

  • Spektakulärt ämne

    Konspirationsteorier fascinerar om de utgår från extrema händelser som katastrofer. De kan även bygga på symboler som upprepas i olika sammanhang. Även personer eller händelser som har fått mindre uppmärksamhet i medierna är uppenbara ämnen för teorierna.

  • Fängslande slogan

    Teorin måste kunna kokas ner till ett lättbegripligt påstående, exempelvis: ”Människan har aldrig varit på månen.” Påståendet kan även bli mer trovärdigt om det innehåller teorins huvudargument, som: ”World Trade Centers kollaps var en kontrollerad rivning”

  • Tunga bevis

    Bevisen kan utgöras av alla typer av dokumentation: ljudinspelningar, videoklipp, bilder, tidningsartiklar eller vetenskapliga formler. Det viktigaste är att teorin enbart förhåller sig till bevis som ger stöd åt teorins huvudtes och som bortser från allt som kan så tvivel.

  • Uppenbart ansvariga

    Perfekta att lägga skulden på är stora organisationer som FN och Nasa och inflytelserika personer som regeringsföreträdare. De ansvariga har ofta något att vinna och det dras trådar mellan dem ovh teorins bevis.

  • Facklig expertis

    De största konspirations- teorierna har forskare, läkare, arkitekter och författare på sin sida. Deras auktoritet sår tvivel bland vanliga medborgare, som då är mindre benägna att tro på den officiella förklaringen av händelserna.

I en studie med tusen personer fann en tysk forskargrupp ett klart samband mellan hur gärna folk vill känna sig unika och hur be- nägna de är att tro på konspirationsteorier.

Forskarna kom även fram till att det var mer sannolikt att studiens deltagare trodde på en konspirationsteori – till och med en helt okänd teori som uppfanns för att användas i studien – om de fick veta att teorin inte hade många anhängare.

Samtidigt är människan en social varelse som söker gemenskap. På så sätt kan en konspirationsteoretiker hitta jämlikar, och som grupp kan de stärka varandra i sin ”uni- ka” verklighetsuppfattning.

Detta fenomen, som kallas grupptänkande, innebär att hjär- nan lägger större vikt vid information som hänger ihop med redan existerande kunskaper, så att gruppen avfärdar allt som inte stämmer med deras världsbild.

Därför kan du inte bara säga åt en person som är övertygad om att jorden är platt att den faktiskt är rund.

Det bästa vapnet i kampen mot falska nyheter och konspirationsteorier är att utsätta deras världsbild för ett naturvetenskapligt test som slutgiltigt slår fast att nej, jorden är inte platt.

Läs också:

Beteende

Skräckfilm kan skrämma livet ur dig

11 minuter
Kultur

Quiz: Är din hjärna redo för jul?

1 minut
Språk

Dina förfäders matvanor hörs i ditt språk

2 minuter

Logga in

Ogiltig e-postadress
Lösenord behövs
Visa Dölj

Redan prenumerant? Prenumererar du redan på tidningen? Klicka här

Ny användare? Få åtkomst nu!

Nollställ lösenord.

Skriv in din e-postadress, så skickar vi anvisningar om hur du återställer ditt lösenord.
Ogiltig e-postadress

Kontrollera din e-post

Vi har skickat ett e-postmeddelande till med instruktioner om hur du återställer ditt lösenord. Kontrollera ditt skräppostfilter om meddelandet inte har kommit.

Uppge nytt lösenord.

Skriv in ett nytt lösenord. Lösenordet måste ha minst 6 tecken. När du har upprättat ditt lösenord blir du ombedd att logga in.

Lösenord behövs
Visa Dölj