En annan avgörande orsak var att mayafolket förgiftade sitt dricksvatten.
Vattenkvaliteten blev allt sämre
Forskarna analyserade avlagringar i tio av stadens stora vattenreservoarer, som invånarna var mycket beroende av. Staden låg avskuren från sjöar och floder och var därmed sårbar för perioder med torka.
Utan regn fylldes reservoarerna inte på, och det vatten som fanns kvar blev allt sämre.
Undersökningar av avlagringarna visade att koncentrationen av två arter av cyanobakterier ökade markant fram till stadens kollaps, så att vattnet enligt forskarna till slut måste ha varit direkt odrickbart.
Och det var inte det enda problemet. Förutom cyanobakterierna hade vattnet förgiftats av höga halter kvicksilver, och i det fallet bar mayaindianerna själva skulden.
Dekorationer förgiftade vattnet
I sina dekorationer av stadens väggar hade de en förkärlek för starka röda färger, och i framställningen av den röda färgen använde de mineralet cinnober, med det kemiska namnet kvicksilversulfid.
Under århundraden har regn sköljt ned färgen från väggarna, så att kvicksilvret har ansamlats i vattenreservoarerna.
Särskilt i bassängerna nära stadens centrala tempel, där den härskande eliten bodde, var kvicksilverkoncentrationen hög. Forskarna tror därför att medlemmar av stadens överklass var bland de första offren för förgiftningen.