Fem vilda barn: De här är äkta Mowglisar

1. Ugandas Mowgli: Lekte med apor

1991 gick en kvinna vilse i en skog i Uganda och omringades av gröna markattor. En av dem såg dock märklig ut och saknade svans. Kvinnan insåg att det rörde sig om en vild pojke på fem-sex år. Tillsammans med en lokal man hämtade kvinnan pojken, John Ssebunya, som var smutsig och full av ärr och sår.

Beteendebiologer tog med John tillbaka till skogen för att få veta mer om den Mowgliliknande uppväxten med aporna. På hackande barnspråk berättade han att aporna avlusade varandra men aldrig honom. Forskarna drog slutsatsen att aporna aldrig hade sett John som en del av flocken. Trots det kunde John berätta hur aporna hade lekt kurragömma med honom.

2. Ukrainas Mowgli: Åt som en hund

När ukrainska Oksana Malaya var 19 månader lämnades hon på ett barnhem. Därefter tog hennes liv en märklig vändning.

Från det att hon var tre tills dess att hon var åtta år gammal levde hon bland barnhemmets hundar i en hundgård. Hon blev snabbt en del i hundlivet och då Oksana hittades talade hon inte, men sprang omkring på alla fyra och gläfste och åt mat och vatten ur hundskålarna. I dag är hon vuxen, men har en intelligens som en sexårig.

UTVECKLINGEN GÅR SNETT

Barn som lever i det vilda riskerar att förlora viktiga funktioner och egenskaper jämfört med normala barn.

HJÄRNAN RENSAR BORT Vid fyraårsåldern börjar hjärnan att trimma sig själv så att de nätverk i hjärnan som sällan används rensas bort. När vilda barn inte använder språket eller sociala kompetenser riskerar de därför att bli språkligt eller socialt efter resten av livet.

PÅVERKAR TEMPERAMENTET Fysisk beröring gör att nivån av stresshormoner i blodet minskar vilket ett är viktigt för utvecklingen av områden i hjärnan som styr minne, inlärning, planering och känslor. En uppväxt bland djur kan därför skada förmågan att minnas, reagera på lämpligt sätt och skapa sociala band.

KAN INTE AVLÄSA ANDRA: Normalt lär sig barn att avläsa andras känslor vid tre till fem års ålder och då är ögonkontakt viktig för hjärnans utveckling. Vanskötta barn och autister undviker ögonkontakt i hög grad och isolerar sig socialt – och samma mönster syns hos vilt levande barn. Barnet kan inte förstå andras känslor och kroppsspråk. Det kan exempelvis inte förstå fördelen med att dela med sig med andra.

3. Mowgli från Fiji: Kacklade som en höna

I tidig ålder lämnades Sujit Kumar från Fiji ensam, men helt ensam var han inte. Han levde tillsammans med en flock höns tills han var åtta år och blev under den tiden en slags mänsklig jättekyckling.

Hans språk bestod av kackelljud när han hittades och han rörde sig som en höna och plockade sin mat med fingrarna så som en höna gör med sin näbb. Om han kände sig hotad började han rivas och bitas. Sujit är nu i 40-årsåldern och på ett litet barns nivå när det gäller intellekt och känslor.

4. USA:s Mowgli: Pappan skällde till henne

Ukrainska Oksana fick sina hundvanor från att leva med hundar medan flickan med tilltalsnamnet Genie fick sitt djurbeteende från sin pappa. Pappa hade sedan tidigt haft henne bunden vid en stol fram tills dess att hon lämnades in på ett socialkontor i Los Angeles.

Pappan hade främst kommunicerat med henne genom att morra och skälla som en hund. Efter att hon befriades från sin mardröm lyckades Genie utveckla ett stort ordförråd, men hon lärde sig aldrig sätta ihop orden till korrekta meningar.

5. Franska Mowgli: Läkare gav upp

1800 hittades en 12-årig pojke i en fransk skog. Till skillnad mot Mowgli hade han levt helt själv, utan djursällskap, under lång tid innan en läkare tog sig an honom för att lära honom att tala och visa känslor.

Men även om Victor, som pojken kallades, förstod språket och kunde läsa enkla meningar så var åren i skogen svåra att råda bot på och han lärde sig aldrig att tala. Efter fem år gav läkaren upp och lämnade honom hos hushållerskan som tog hand om Victor tills han dog 1828.