Människans fåfänga kan spåras 7¨000 år tillbaka
Gröt, flugbajs och harts. Kosmetika och skönhetsprodukter har använts i många tusentals år – och ingredienserna visar på stor uppfinningsrikedom.
I sminkpaletter av glas blandade man exempelvis johannesbrödfrukt och honung till en salva mot hudbristningar.
Bruket av kosmetika är troligen lika gammalt som själva fåfängan, men de äldsta arkeologiska spåren är cirka 7¨000 år gamla egyptiska sminkpaletter, som användes till grön och svart ögonmakeup.
Cirka 2 000 år f.Kr. hade egyptierna vidgat kosmetika repertoaren avsevärt.
Nu nöjde de sig inte med att måla ögonen, eftersom ett välvårdat yttre var ett tecken på att man hade kontroll över tillvaron.
Flugbajs avlägsnade kroppsbehåring
Man använde deodoranter i form av torkade kulor av parfymerad gröt, som placerades i armhålan. Gröten sög upp svetten, samtidigt som parfymen spred en behaglig doft.
Antirynkmedel, som applicerades dagligen, bestod av harts från rökelse träd, vax och krossat gräs. Egyptierna tog också bort kroppsbehåring.
Det gjordes med en kräm av kokta och krossade fågelben, fluglort, gummiharts, mullbärssaft och gurka som värmdes upp och smetades på huden.
PARFYM DOFTADE AV LILJOR OCH KANEL
A) Egyptiernas makeup fungerade också som skydd. Papyrus Ebers, en medicinsk papyrus från cirka 1500 f.Kr., beskriver drygt 100 medel mot ögonproblem. Ett av dem var silvervit blyglans som bland annat skulle fungera som insektsmedel.
B) Parfymflaskorna var små konstverk av bland annat alabaster. Bland de populäraste dofterna var Susinum, som framställdes av liljor och kanel, och även Cyprinum, baserad på hennaolja och kardemumma.