Vi och de, rätt och fel, välkänt och främmande. Vi människor har en stark benägenhet att indela och gruppera, placera andra i fack och skapa fördomar mot det okända. Det är ett beteende som påverkar många av våra beslut och inställningar och som får allvarliga konsekvenser för vår samexistens med andra människor.
Den gällande uppfattningen bland psykologer och sociologer är att de allra flesta konflikter i människans historia beror på uppdelningen av världen i ”oss” och ”dem” – antingen grupperna nu indelas efter sociala, religiösa, etniska eller nationella skillnader. Psykologer har därför länge intresserat sig för hur fördomsfulla vi är gentemot andra människor, var våra fördomar kommer ifrån och om vi kan lära oss att behärska eller undertrycka denna egenskap.
Tidigare har psykologer utgått ifrån att vaksamhet inför det främmande är socialt betingad – att våra reaktioner inför människor från olika grupper påverkas av vår sociala och kulturella miljö. Nu visar det sig emellertid att det mer rör sig om en mycket djupt liggande instinkt.
Försöksö med tusentals apor
Vi är nämligen inte ensamma om detta beteende. De små rhesusaporna möter individer utanför sin grupp med samma misstänksamhet och avståndstagande som människor kan möta främmande med. Det slår beteendepsykologer vid Yale University i Connecticut, USA, fast i en uppseendeväckande studie från 2011 ledd av forskaren Neha Mahajan.
Rhesusapan, som skilde ut sig från den med människan gemensamma utvecklingslinjen för 25 miljoner år sedan, kan snabbt skilja mellan individer från den egna gruppen och från andra grupper, och den är klart mest misstänksam mot okända apor. Forskarna undersökte rhesusapornas beteende i deras naturliga miljö på ön Cayo Santiago utanför Puerto Rico. Platsen är idealisk för studier av primaters beteende.
Här finns nämligen drygt tusen fritt levande rhesusapor, som liksom människor helt av sig själva bildar olika sociala grupper. Forskarna har samlat in detaljerad information om varje enskild apas grupptillhörighet.