Varningar: Därför riskerar sommaren att bli rekordvarm i år
Under de närmaste månaderna kan det extrema klimatfenomenet El Niño få temperaturerna att stiga i stora delar av världen.
Kombinationen av mycket små mängder nederbörd och höga temperaturer gjorde att stora delar av Europa drabbades av kraftig torka sommaren 2022.
Sommaren 2022 satte sitt snustorra avtryck på stora delar av Europa. Den blev en av de varmaste somrarna som någonsin uppmätts.
I kombination med extremt små mängder nederbörd ledde de höga temperaturerna till den kanske värsta torkan på flera hundra år. Nu verkar det som om den kommande sommaren kan bli ännu varmare i flera europeiska länder.
Det är åtminstone den slutsats som Europas klimattjänst Copernicus och den amerikanska federala myndigheten NOAA drar. Båda två varnar för att ett globalt väderomslag kan få sommarens temperaturer att stiga, skriver bland andra den norska dagstidningen Aftenposten.
Orsaken är framför allt ett klimatfenomen i Stilla havets tropiska områden som kallas El Niño, spanska för ”gossebarnet” (Jesusbarnet), eftersom fenomenet i många fall når sin kulmen kring jul.
Under ett år då El Niño inträffar kan temperaturerna i ett enormt havsområde utanför Sydamerikas västkust stiga flera grader, vilket får stora konsekvenser för vädret i många delar av världen.
Efter flera år med relativt låga yttemperaturer i det tropiska Stilla havet förutsäger klimatmodellerna nu att en ny El Niño kan vara på väg och ta verklig fart under de närmaste månaderna.
Flera av prognoserna visar att det rentav kan bli en så kallad super-El Niño, då havstemperaturerna kan bli hela tre–fyra grader högre än normalt i Stilla havets centrala och östra delar.
Vi behöver gå ända tillbaka till år 1998 för att hitta en lika stark El Niño. Om fenomenet blir lika omfattande som då kan det få extra stor inverkan på den globala medeltemperaturen.
Det förklarar Eigil Kaas, som är professor i is-, klimat- och geofysik vid Niels Bohr Institutet vid Köpenhamns universitet och verksam vid Nationalt Center for Klimaforskning vid Danmarks Meteorologiske Institut (DMI).
”Om det blir något i stil med den El Niño vi såg år 1998 är det ganska troligt att den globala medeltemperaturen under en kortare period överstiger Parisavtalets 1,5-gradersmål”, erfar Illustrerad Vetenskap.
Eigil Kaas betonar att prognoserna bygger på sannolikheter och att det kan vara svårt att förutsäga en sådan här händelse så långt i förväg.
Just nu ser det emellertid ut som om en El Niño – om den inträffar – kan påverka temperaturerna mycket.
”Vi kan få se högre temperaturer än normalt i stora delar av tropikerna i ett mycket stort havsområde, i synnerhet i stillahavsområdet och i stora delar av Medelhavsområdet, det vill säga Sydeuropa”, förklarar professorn.
Även om det extrema väderfenomenet kan sätta i gång en självförstärkande process som påverkar temperaturerna globalt, så ser det för närvarande inte ut som att vi i exempelvis Nordeuropa och Skandinavien kommer att drabbas i samma omfattning.
”Vi ligger närmare normaltemperaturen, dock med en viss sannolikhet för att det kan bli varmare än det har varit i genomsnitt under de senaste 10–20 åren”, förklarar Eigil Kaas.
Han berättar också att El Niño-prognosen väcker oro bland flera forskare, eftersom vi kommer från ett antal år med ovanligt låga yttemperaturer i Stilla havet.
Trots det har vi under de senaste åren slagit flera värmerekord. Därför finns det också en oro för vad den globala uppvärmningen i kombination med det extrema klimatfenomenet kan medföra.
Den varma ansamlingen sprids ut
Men hur kommer det sig att ett par graders temperaturökning i det tropiska Stilla havet kan få så stora konsekvenser för planetens klimat?
Normalt blåser stabila vindar, så kallade passader, från Sydamerika mot Indonesien och Australien.
Det för med sig att varmt ytvatten förs västerut. Vattnet värms gradvis upp av solen och samlas i ett relativt tjockt lager varmt ytvatten kring Indonesien och norra Australien i något som klimatforskarna kallar The warm pool.
I början av en El Niño bryts det tjocka lagret av varmt vatten av en vågrörelse som provoceras fram av ovanliga vindar västerifrån över de västra delarna av tropiska Stilla havet.
Vågrörelsen fortplantar sig österut, vilket gör att det varma vattnet västerifrån gradvis sprids ut över ett betydligt större geografiskt område än normalt.
De enorma områdena med varmt havsvatten påverkar atmosfären, vilket skapar en självförstärkande effekt som sprids till stora delar av världen och även medför en period av förhöjd global medeltemperatur i atmosfären.