Växthuseffekten är ett begrepp som används i samband med klimatförändringar och den globala uppvärmningen.
Men vad är växthuseffekten egentligen? Vad är skillnaden mellan den naturliga och den människoskapta växthuseffekten? Och vilka konsekvenser kan ökade koldioxidutsläpp ha för växthuseffekten och klimatet?
Lär dig ännu mer om ett av jordens viktigaste fenomen här.
Frågor och svar om växthuseffekten
Innehållsöversikt
- Vad är växthuseffekt?
- Hur uppstår växthuseffekten?
- Hur upptäckte vi växthuseffekten?
- Vad är den naturliga växthuseffekten?
- Vad är växthusgaser?
- Varifrån kommer växthusgaserna?
- Hur påverkas växthuseffekten av koldioxidutsläpp?
- Vad betyder en ökad växthuseffekt för framtidens klimat?
- Vad kommer en ökad växthuseffekt att betyda för Sverige?
Vad är växthuseffekt?
Växthuseffekt är termen för atmosfärens förmåga att hålla kvar värmestrålningen från jordens yta. Den isolerande effekten innebär att jordens temperatur är högre än vad den skulle vara utan den förmågan.
Växthuseffekten fungerar genom att olika luftarter, “växthusgaser”, absorberar infraröd strålning från jorden i atmosfären och skickar tillbaka den mot jorden.
Hur uppstår växthuseffekten?
Växthuseffekten uppstår när solens strålar ger energi till jorden. Cirka 30 procent av solljuset reflekteras tillbaka till rymden från jordens yta och molens medan resten av energin absorberas av jorden som värms upp.
Den uppvärmda jorden sänder ut värmeenergi i form av infraröd strålning. En liten del av strålningen försvinner rakt ut i rymden medan resten av strålningen fångas in av växthusgaserna och molnen i atmosfären. Där skickas strålningen ned mot jordytan igen varpå jorden och atmosfären värms upp ytterligare.

Växthuseffekten är atmosfärens förmåga att hålla kvar strålning av energi från jordens yta. Den isolerande effekten är anledningen till att jordens temperatur är högre än vad den skulle vara utan denna effekt.
För att förstå det lite bättre kan du föreställa dig ett växthus, i vilket solens strålar passerar fritt genom fönstren ned till jorden och växterna. De tar upp solens energi och skickar därefter ut varm energi som inte kan slippa ut genom växthusets fönster – så att det blir riktigt varmt i växthuset. Det är utifrån denna tankegång som beteckningen “växthuseffekten” har uppstått.
Men beteckningen är i detta sammanhang lite missvisande. I ett växthus beror de höga temperaturerna nämligen på att glastaket och väggarna släpper igenom solens strålar, men inte ger möjlighet till ventilation i växthuset. Medan atmosfärens växthuseffekt däremot uppstår till följd av växthusgasernas förmåga att absorbera strålning.
VIDEO: Se förklaringen av växthuseffekten här
Hur upptäckte vi växthuseffekten?
Växthuseffekten upptäcktes redan 1824 av den franske vetenskapsmannen Jean-Baptiste Joseph Fourier, som insåg att atmosfären håller kvar energin från solen.
År 1864 visade den irländske fysikern John Tyndall att växthuseffekten framför allt beror på vattenånga och koldioxid.
Nästa steg mot nutidens klimatvetenskap togs 1896, då den svenske kemisten Svante Arrhenius bestämde vattenångas och koldioxids förmåga att ta upp och avge infraröd värmestrålning.
Han beräknade också hur mycket temperaturen på jorden ändras vid olika koncentrationer av koldioxid och blev 1904 den förste att förutspå klimatförändringar som skapats av människan.

År 1824 insåg fransmannen Jean-Baptiste Joseph Fourier att jordens atmosfär håller kvar värmen från solen.
Vad är den naturliga växthuseffekten?
Den naturliga växthuseffekten hjälper till att säkerställa en temperatur som är nödvändig för liv på jorden.
Växthuseffekten säkrar en global medeltemperatur på 14 °C på jorden och är också en nödvändighet för att vi ska kunna bo här på jorden. Utan växthuseffekten skulle jordens yta ha en temperatur på -19°C. Solens värme och strålar räcker alltså inte för att göra jorden beboelig.
Jorden befinner sig nära termodynamisk jämvikt, vilket innebär att den mängd energi som jorden tar emot från solen är ungefär lika stor som den mängd energi som jorden sänder ut.
Det är mänsklig påverkan och utsläpp av växthusgaser som får detta system ur balans.
Är klimatförändringen verkligen vårt fel?
Den människoskapade växthuseffekten är en obalans i den naturliga växthuseffekten, och obalansen uppstår på grund av det människoskapade utsläppet av växthusgaser.
År 2021 publicerade FN:s klimatpanel, IPCC sin sjätte rapport om klimatets tillstånd.
Klimatrapporten, som fick namnet AR6, är en av de hittills största och mest omfattande klimatrapporter, som mer än 700 forskare från hela världen har bidragit till.
Och slutsatserna från rapporten är tydliga: Mängden koldioxid är den högsta på två miljoner år, temperaturökningarna är orsakade av människan och det får långtgående konsekvenser för klimatet.
Enligt rapporten har jordens genomsnittstemperatur stigit med 1,09 grader sedan 1850 och utsläppet av koldioxid och metan ligger bakom hela 1,07 grader.

Isen smälter och havsnivån stiger. Konsekvenserna av temperaturökningarna och klimatförändringarna är många och allvarliga.
Oavsett om vi omedelbart stoppade utsläppen av koldioxid, så konstaterar klimatrapporten att temperaturökningen kommer att fortsätta till mitten av detta århundrade. Vi kommer att fortsätta uppleva klimatförändringar, men med en viss fördröjning.
Den omfattande rapporten från FN:s klimatpanel konstaterar dessutom att människans aktiviteter och utsläpp av växthusgaser tveklöst har spelat en roll i den globala uppvärmningen.
I tidigare rapporter har man dragit slutsatsen att om vi fortsätter släppa ut växthusgaser på samma nivå, så kommer temperaturen på jorden att öka med mellan 1,5 till 4,5 grader under 2100. Nu lyder prognosen på 2,1 till 3,5 grader.
Vad den ökade växthuseffekten och temperaturökningarna kommer att få för konsekvenser för framtidens klimat kan du läsa mer om längre ned i artikeln.
Vad är växthusgaser?
Växthusgaser är luftarter som finns i atmosfären och som bidrar till växthuseffekten. Luftarterna absorberar den värmeenergi i form av infraröd strålning som sänds ut från jordytan och skickar tillbaka värmen mot jorden.
Om mängden växthusgaser ökar i atmosfären kan det skapa en ökad växthuseffekt och temperaturstigningar på jorden.
Varifrån kommer växthusgaserna?
Växthusgaserna finns naturligt i atmosfären och är nödvändiga för liv på jorden. Men en stor mängd växthusgaser kommer från mänskliga utsläpp.
Koldioxid är en av de vanligaste växthusgaserna. Koldioxid bildas naturligt i atmosfären, men bildas i ökande grad genom förbränning av fossila bränslen.
År 2020 hade koldioxidkoncentrationen i atmosfären ökat med 48 procent sedan 1750, vilket är innan den industriella produktionen påbörjades.
De primära växthusgaserna i atmosfären är:
- Vattenånga (H20) och koldioxid (CO2) – kommer främst från förbränning av fossila bränslen.
- Metan (CH4) – kommer bland annat från översvämmade risfält, nötkreatur.
- Lustgas (N2O) – kommer från bakterier i jorden, sjö- och havsbottnen.
- Ozon (O3) – bildas genom solens strålning.
- CFC-gaser – som tidigare användes som kylmedel i exempelvis kylskåp eller i sprayflaskor och rengöringsmedel. I dag är det förbjudet att använda CFC-gaser på grund av dess skadliga inverkan på ozonskiktet.

Det är i synnerhet förbränningen av fossila bränslen som boven bakom den ökade mängden koldioxid. Och enligt FN:s klimatrapport från 2021 är atmosfärens koncentration av koldioxid den högsta på två miljoner år.
Hur påverkas växthuseffekten av koldioxidutsläpp?
Oavsett den ökande koldioxidkoncentrationen i atmosfären har skapats av människan eller ej så har det skapat obalans i systemet.
Jorden tar emot cirka 0,3 procent mer energi från solen och växthuseffekten än vad den avger. Det är det som kallas den globala uppvärmningen.
Det är först och främst förbränning av fossila bränslen och skogar som ligger bakom koldioxidutsläppen. När temperaturen ökar i atmosfären innehåller atmosfären också mer vattenånga, vilket leder till en ökad växthuseffekt.
På så sätt får en varmare atmosfär en självförstärkande effekt på temperaturutvecklingen.
Vad betyder en ökad växthuseffekt för framtidens klimat?
Ökningen av växthusgaser i atmosfären leder till att temperaturen ökar och klimatet förändras. Det får konsekvenser för vår planet.
Forskare har i många år försökt förklara hur framtidens klimat kommer att se ut i förhållande till klimatförändringar.
Men den senaste klimatrapporten från FN:s klimatpanel konstaterar att klimatförändringarna redan är här.
Det finns mycket starkare bevis för att de extrema väderfenomen vi upplever redan nu kan kopplas till klimatförändringarna.
Det gäller bland annat den massiva nederbörd och översvämning vi såg i Tyskland och Belgien i juli 2021. Torka och extrema skogsbränder som vi har bevittnat på senare år beror på att temperaturen har stigit och klimatet därmed har förändrats.

Den 15 juli 2021 orsakade floden Ahr översvämningar i byn Insul i Rheinland-Pfalz i Tyskland.
Vi hade inte helt sluppit dessa väderfenomen om klimatförändringarna inte redan var ett faktum, men klimatförändringarna innebär att de extrema väderfenomenen kommer oftare och mer våldsamt.
Oavsett vad vi gör eller inte för att stoppa utsläppen av växthusgaser, så uppskattar rapporten dessutom att temperaturen på jorden kommer att öka fram till mitten av 2000-talet. Temperaturen väntas stiga med 1,5 grader under kommande årtionde och kan överstiga två grader om inte drastiska åtgärder vidtas.
Några av de viktigaste punkterna från klimatrapporten gällande framtidens klimat är:
- Extremt väder kommer att uppstå oftare och bli mer extremt.
- Isen smälter. Just nu är isarealen på Grönland och västra Antarktis mindre än någonsin och glaciärer smälter 31 procent fortare än för 15 år sedan.
- Havet kommer att stiga – och det kommer att flera hundra år att rulla tillbaka den utvecklingen.
Vad kommer en ökad växthuseffekt att betyda för Sverige?
Den ökade mängden växthusgaser i atmosfären kommer att skapa en ökad växthuseffekt som kommer att medföra temperaturökningar och klimatförändringar över hela jorden.
Klimatförändringarna kommer att påverka områden på jorden i högre eller mindre grad, men de högre temperaturerna och det mer extrema vädret kommer även att påverka Skandinavien.
Källor: IPCC Sixth Assessment Report, Europeiska kommissionen, BioScience (Volume 71, Issue 9, September 2021), Lex.dk, CNN.