Vad är växthuseffekten?

Växthuseffekt är termen för atmosfärens förmåga att hålla kvar värmestrålningen från jordens yta. Den isolerande effekten innebär att jordens temperatur är högre än vad den skulle vara utan den förmågan.

Växthuseffekten fungerar genom att olika luftarter, “växthusgaser”, absorberar infraröd strålning från jorden i atmosfären och skickar tillbaka den mot jorden.

Växthuseffekten uppstår när solens strålar ger energi till jorden. Cirka 30 procent av solljuset reflekteras tillbaka till rymden från jordens yta och molens medan resten av energin absorberas av jorden som värms upp.

Den uppvärmda jorden sänder ut värmeenergi i form av infraröd strålning. En liten del av strålningen försvinner rakt ut i rymden medan resten av strålningen fångas in av växthusgaserna och molnen i atmosfären. Där skickas strålningen ned mot jordytan igen varpå jorden och atmosfären värms upp ytterligare.

Växthuseffekten upptäcktes redan 1824 av den franske vetenskapsmannen Jean-Baptiste Joseph Fourier, som insåg att atmosfären håller kvar energin från solen.

År 1864 visade den irländske fysikern John Tyndall att växthuseffekten framför allt beror på vattenånga och koldioxid.

Nästa steg mot nutidens klimatvetenskap togs 1896, då den svenske kemisten Svante Arrhenius bestämde vattenångas och koldioxids förmåga att ta upp och avge infraröd värmestrålning.

Han beräknade också hur mycket temperaturen på jorden ändras vid olika koncentrationer av koldioxid och blev 1904 den förste att förutspå klimatförändringar som skapats av människan.

Den naturliga växthuseffekten hjälper till att säkerställa en temperatur som är nödvändig för liv på jorden.

Växthuseffekten säkrar en global medeltemperatur på 14 °C på jorden och är också en nödvändighet för att vi ska kunna bo här på jorden. Utan växthuseffekten skulle jordens yta ha en temperatur på -19°C. Solens värme och strålar räcker alltså inte för att göra jorden beboelig.

Jorden befinner sig nära termodynamisk jämvikt, vilket innebär att den mängd energi som jorden tar emot från solen är ungefär lika stor som den mängd energi som jorden sänder ut.

Det är mänsklig påverkan och utsläpp av växthusgaser som får detta system ur balans.

Är klimatförändringen verkligen vårt fel?

Den människoskapade växthuseffekten är en obalans i den naturliga växthuseffekten, och obalansen uppstår på grund av det människoskapade utsläppet av växthusgaser.

År 2021 publicerade FN:s klimatpanel, IPCC sin sjätte rapport om klimatets tillstånd.

Klimatrapporten, som fick namnet AR6, är en av de hittills största och mest omfattande klimatrapporter, som mer än 700 forskare från hela världen har bidragit till.

Och slutsatserna från rapporten är tydliga: Mängden koldioxid är den högsta på två miljoner år, temperaturökningarna är orsakade av människan och det får långtgående konsekvenser för klimatet.

Enligt rapporten har jordens genomsnittstemperatur stigit med 1,09 grader sedan 1850 och utsläppet av koldioxid och metan ligger bakom hela 1,07 grader.

Växthusgaser är luftarter som finns i atmosfären och som bidrar till växthuseffekten. Luftarterna absorberar den värmeenergi i form av infraröd strålning som sänds ut från jordytan och skickar tillbaka värmen mot jorden.

Om mängden växthusgaser ökar i atmosfären kan det skapa en ökad växthuseffekt och temperaturstigningar på jorden.

Växthusgaserna finns naturligt i atmosfären och är nödvändiga för liv på jorden. Men en stor mängd växthusgaser kommer från mänskliga utsläpp.

Koldioxid är en av de vanligaste växthusgaserna. Koldioxid bildas naturligt i atmosfären, men bildas i ökande grad genom förbränning av fossila bränslen.

År 2020 hade koldioxidkoncentrationen i atmosfären ökat med 48 procent sedan 1750, vilket är innan den industriella produktionen påbörjades.

De primära växthusgaserna i atmosfären är:

• Vattenånga (H20) och koldioxid (CO2) – kommer främst från förbränning av fossila bränslen.
• Metan (CH4) – kommer bland annat från översvämmade risfält, nötkreatur.
• Lustgas (N2O) – kommer från bakterier i jorden, sjö- och havsbottnen.
• Ozon (O3) – bildas genom solens strålning.
• CFC-gaser – som tidigare användes som kylmedel i exempelvis kylskåp eller i sprayflaskor och rengöringsmedel. I dag är det förbjudet att använda CFC-gaser på grund av dess skadliga inverkan på ozonskiktet.

Oavsett den ökande koldioxidkoncentrationen i atmosfären har skapats av människan eller ej så har det skapat obalans i systemet.

Jorden tar emot cirka 0,3 procent mer energi från solen och växthuseffekten än vad den avger. Det är det som kallas den globala uppvärmningen.

Det är först och främst förbränning av fossila bränslen och skogar som ligger bakom koldioxidutsläppen. När temperaturen ökar i atmosfären innehåller atmosfären också mer vattenånga, vilket leder till en ökad växthuseffekt.

På så sätt får en varmare atmosfär en självförstärkande effekt på temperaturutvecklingen.

Ökningen av växthusgaser i atmosfären leder till att temperaturen ökar och klimatet förändras. Det får konsekvenser för vår planet.

Forskare har i många år försökt förklara hur framtidens klimat kommer att se ut i förhållande till klimatförändringar.

Men den senaste klimatrapporten från FN:s klimatpanel konstaterar att klimatförändringarna redan är här.

Det finns mycket starkare bevis för att de extrema väderfenomen vi upplever redan nu kan kopplas till klimatförändringarna.

Det gäller bland annat den massiva nederbörd och översvämning vi såg i Tyskland och Belgien i juli 2021. Torka och extrema skogsbränder som vi har bevittnat på senare år beror på att temperaturen har stigit och klimatet därmed har förändrats.

Den ökade mängden växthusgaser i atmosfären kommer att skapa en ökad växthuseffekt som kommer att medföra temperaturökningar och klimatförändringar över hela jorden.

Klimatförändringarna kommer att påverka områden på jorden i högre eller mindre grad, men de högre temperaturerna och det mer extrema vädret kommer även att påverka Skandinavien.

Källor: IPCC Sixth Assessment Report, Europeiska kommissionen, BioScience (Volume 71, Issue 9, September 2021), Lex.dk, CNN.