Under klimattoppmötet COP27 sitter FN:s medlemsländer just nu i den egyptiska staden Sharm ash-Shaykh och diskuterar hur vi ska bromsa de globala temperaturökningarna.
Och det finns en hel del att göra. Enligt FN går arbetet med att reducera utsläppen av växthusgaser alldeles för långsamt, och flera rapporter avslöjade inför konferensen att vi fortfarande är långt ifrån att nå målet: Att hålla den globala temperaturökningen under 1,5 grader fram till år 2100, i enlighet med Parisavtalet.
Samtidigt har vi genomlevt flera år, då de extrema väderfenomenen har kommit slag i slag. Även i Europa, där 2022 blev den varmaste sommaren sedan de första mätningarna gjordes 1880.
FN-chef: "Vi är på väg mot ett klimathelvete"
Beskedet från FN:s generalsekreterare António Guterres var klart och tydligt under öppningstalet på klimatkonferensen COP27.
"Vi är på väg mot ett klimathelvete och foten är fortfarande på gaspedalen", sade generalsekreteraren.
Under det nästan två veckor långa mötet ska FN:s medlemsländer diskutera vad vi ska göra åt klimatkrisen. Och det finns en hel del att göra.
Ett av de ämnen som har hamnat på dagordningen för första gången är huruvida rika länder ska kompensera fattiga för klimatförändringarna – så kallad klimatkompensation.
Nu visar en ny rapport, genomförd av klimatforskare vid Världsmeteorologiska organisationen, WMO, och den europeiska klimattjänsten Copernicus Climate Change Service, att temperaturerna i Europa har stigit dubbelt så mycket som det globala genomsnittet under de senaste 30 åren.
"Europa visar en direktbild av en värld som är varmare och påminner oss om att väl förberedda samhällen inte heller går säkra från effekterna av extrema väderhändelser", framförde WMO:s generalsekreterare Petteri Taalas i ett meddelande.
Berörde en halv miljon
Enligt rapporten har temperaturerna stigit markant i Europa under åren mellan 1991 och 2021, med en genomsnittlig ökning på omkring 0,5°C per årtionde.
Det kan jämföras med den genomsnittliga globala temperaturökningen på 0,2°C per årtionde enligt FN:s klimatpanel.
I juli 2022 utfärdade brittiska meteorologer en så kallad röd varning för extrem värme med temperaturer på upp emot 40 grader. Samtidigt packades Hammersmith Bridge i London in i folie för att inte smälta och landningsbanor på flygplatser stängdes av till följd av ytskador.
Konsekvenserna av temperaturökningarna är våldsamma, trots att Europa har fler resurser än många andra områden i världen, exempelvis i form av tidiga varningssystem som kan förbereda invånarna på översvämningar.
Forskarna bakom rapporten skriver att de extrema väderfenomenen berörde mer än en halv miljon människor i de europeiska länderna bara under 2021 och medförde hundratals dödsfall. Omkring 84 procent av fenomenen var översvämningar och stormar.
Europa spelar nyckelroll
Men rapporten innehåller inte enbart dåliga nyheter. Ett flertal europeiska länder har lyckats reducera utsläppen av växthusgaser. Särskilt inom EU, där utsläppen av växthusgaser har minskat med 31 procent mellan 1990 och 2020, med ett mål på minst 55 procents reduktion före 2030.
Med en global temperaturökning på tre grader: Värmeböljor blir mer regel än undantag
Läs också:
Dessutom är de europeiska länderna ledande inom tidiga varningssystem och de täcker omkring 75 procent av befolkningen. Men utmaningarna är enligt forskarna extrema.
"Den effektiva reduktionen av utsläpp av växthusgaser i området bör fortsätta, men ambitionerna bör höjas ytterligare. Europa kan spela en nyckelroll genom att uppnå ett koldioxidneutralt samhälle i mitten av århundradet för att uppfylla Parisavtalet", säger Petteri Taalas.