2020 blev coronans år. Det finns det inte mycket gott att säga om – men krisen har medfört en positiv bieffekt: utsläppen av koldioxid gjorde en djupdykning mitt under krisen.
Man väntar sig att de totala utsläppen slutar med en reducering på upp emot sju procent.
Goda nyheter – men de räcker inte.
Vi är nämligen fortfarande på väg mot en temperaturstigning på 3,2 grader, konstaterar FN:s miljöprogram i sin årliga klimatrapport.
År 2015 underskrev 196 länder Parisavtalet och förpliktade sig därmed att hålla den globala uppvärmningen under två grader – och helst 1,5 grader – för att undvika de mest katastrofala konsekvenserna.
Om det ska lyckas måste det globala utsläppet av koldioxid enligt FN reduceras med 7,6 procent om året. Även med corona-effekten inräknad uppnår vi alltså inte det målet.
I dag släpper vi ut totalt 59 gigaton växthusgaser om året globalt sett. Siffran måste reduceras till 25 gigaton under 2030.
Vi är eventuellt på väg mot det värsta scenariot
2020 ser ut att bli det näst varmaste året som någonsin uppmätts. Det märker vi bland annat på ökningen av antalet extrema väderomständigheter.
Samtidigt pekar flera forskare på att vi redan har eller är mycket nära att uppnå ett flertal av de så kallade tipping points, där de höga temperaturerna utlöser dominoeffekter, som är svåra att bromsa in igen.
Högre temperaturer innebär exempelvis att mer organiskt material från jordens översta mullager omsätts till koldioxid, som släpps ut i atmosfären. Och ju mer vit is som smälter från Arktis, desto mindre solljus reflekteras ut igen, vilket leder till att havsvattnet värms upp, så att ännu mer is smälter. Och så vidare.