Polerna i Arktis och Antarktis värms upp i rekordfart och konsekvenserna är katastrofala om det fortsätter. Smältande is och kollapsande glaciärer höjer havsnivån och det kommer att påverka oss alla.
Nu har ett antal forskare från bland annat Yale University i USA hittat en metod som kan bromsa den massiva uppvärmningen.
I en ny studie publicerad i tidskriften Environmental Research Communications har de räknat ut hur vi kan frysa om våra poler.
Ska imitera ett kraftigt vulkanutbrott
Forskarnas tanke är att pumpa in aerosoler, små luftburna partiklar, i stratosfären på både norra och södra halvklotet.
Partiklarna ska skickas ut 13 106 meter över jorden på den 60:e breddgraden i både norr och söder – vilket motsvarar den södra delen av Alaska och Patagoniens södra spets.
Metoden kallas stratosfärisk aerosolinjektion. När partiklarna släpps ut kommer de att driva mot polerna och skapa en skugga som gör att polerna kan frysa igen.
Det är samma mekanism som när stora vulkanutbrott genom historien har kylt jorden med stora svavelmoln.
Aerosolen som forskarna ska använda består av svaveldioxid som omvandlas till svavelsyraaerosoler när den blandas med vatten.
Tanken är att släppa ut 6,7 miljarder kilo svaveldioxid vid varje pol, vilket kommer att skapa dimma av små droppar.
Dropparna kommer att reflektera solstrålningen och sänka temperaturen vid polerna med två grader – nästan samma nivå som före industrialiseringen av världen. Faktum är att hela världen kommer att uppleva en avkylning.
Aerosolerna kan stanna kvar i stratosfären i upp till tre år och flyttas runt av vindar. Så småningom blir dropparna så stora att de faller till jorden och en ny laddning av aerosoler skickas i väg.
Flygplan ska sprida kemiskt stoft
Forskarna kommer att använda 125 specialdesignade tankflygplan kallade SAIL-43K, som kan föra upp till 76 190 kilo aerosoler till rätt höjd.
Partikelspridningarna kommer att vara säsongsbetonade under långa dagar på våren och sensommaren. Samma flygplansflotta kan betjäna båda hemisfärerna och växla mellan polerna när årstiderna ändras.
De 125 flygplanen kommer att flyga 1 458 uppdrag per dag under en fyra månaders injektionsperiod vid varje pol.
När ett plan lyfter tar det drygt 30 minuter att nå rätt höjd. Efter två minuter släpper planet sin last och efter 30 minuter landar det på marken, spenderar en timme på att tanka och är därefter redo för nästa uppdrag.
Enbart plåster på klimatsåret
Totalt kommer återfrysning av polerna att kosta elva miljarder dollar per år, vilket är billigare än andra potentiella klimatlösningar.
Metoden kan dock innebära mer än ekonomiska kostnader. Svaveldioxid vid höga halter kan orsaka illamående, kräkningar, buksmärtor och skador på luftvägar och lungor.
Därför riktar sig forskarna även till breddgrader där mindre än en procent av världens befolkning bor.
En återfrysning av polerna kan dock störa monsunerna i Asien och öka torkan i Afrika och därmed äventyra livsmedels- och vattensäkerheten för nästan två miljarder människor.
Metoden löser inte heller de övergripande klimatutmaningarna. Forskarna själva beskriver det som ett smärtstillande piller – men ingen penicillinkur.
Att frysa om polerna är en nödlösning. Världssamfundet måste fortsätta arbeta med att minska utsläppen av koldioxid, avslutar de.