Rädda planeten med kniv och gaffel

Men vill vi följa forskarnas rekommendationer och dra ner på köttet för att i stället äta mer grönsaker, baljväxter och nötter?

Livsmedelsproduktion stressar planeten

I dag står jordbruket för en så hög andel av planetens koldioxidbudget att även om alla andra källor till koldioxidutsläpp hade försvunnit över en natt medan jordbruket fortsatte som vanligt, så skulle temperaturen stiga mer än de 1,5 grader som angavs som gräns på klimatmötet i Paris år 2015.

Och det är inte bara klimatet som påverkas negativt av våra kostvanor. Livsmedelsproduktionen står för 70 procent av sötvattenförbrukningen, upptar 40 procent av planetens odlingsbara mark och orsakar kraftiga obalanser i naturens ekosystem.

Målet med EAT-Lancet-kommissionens kostförslag är inte bara att motverka klimatförändringarna, utan också att minska förbrukningen av andra resurser till en nivå som planeten kan hantera. Och det gäller inte bara här och nu, utan även när det om några årtionden troligen finns uppemot tio miljarder människor i världen.

När forskarna samlades för att sätta samman en hållbar kost var det första steget att identifiera gränserna för ett ansvarsfullt utnyttjande av planetens resurser.

Det innebär att de behöver komma fram till hur mycket mark och vatten som krävs för livsmedelsproduktionen, hur mycket gödningsmedel som fosfor och kväve det är försvarbart att använda och hur stora mängder växthusgaser jordbrukssektorn kan släppa ut.

EAT-Lancet-kommissionen använde sig då bland annat av en kartläggning av planetens kapacitet, som 18 internationella forskare under ledning av kemisten Will Steffen vid Stockholm Resilience Centre gjorde år 2015.

Will Steffens forskargrupp slog fast nio av planetens viktiga gränser, bland annat för näringsämnen, havsvattnets surhetsgrad och utdöendet av djur- och växtarter.

Målet var att förstå när vi inte längre kan vara säkra på att vår inverkan på jordens system är oproblematisk för oss som art. Forskarna pekade bland annat ut ett antal kritiska trösklar, där system och kretslopp plötsligt och utan förvarning riskerar att kollapsa.

Dessa trösklar befinner vi oss enligt Steffen och hans kollegor nära med de nuvarande utsläppen av näringsämnen och utdöendet av djur- och växtarter. Därför fyller EAT-Lancet-rapportens klimatkost en viktig funktion.

Kosten minskar folksjukdomar

När vi fyller kundkorgen räcker det inte bara att ta hänsyn till klimatet och miljön. Om kosten inte är näringsrik och hälsosam duger den inte.

Därför har EAT-Lancet-forskarna fäst lika stor vikt vid att kosten tillgodoser kroppens alla krav på energi, vitaminer och näringsämnen – och behovet av en förbättrad kost är stort.

I den rika delen av världen får de flesta av oss alla viktiga näringsämnen vi behöver, men kaloriintaget är för högt. Av planetens cirka åtta miljarder invånare är över 25 procent i dag antingen överviktiga eller kraftigt överviktiga.

Omvänt visar data från världshälsoorganisationen WHO att 811 miljoner människor år 2020 antingen inte fick i sig tillräckligt många kalorier eller saknade näringsämnen, bland annat kalcium. Dessa människor blir antingen undernärda eller felnärda.

En studie från år 2019, även den publicerad i The Lancet, visade till och med att ett alltför högt, ett alltför lågt eller ett felaktigt intag av livsmedel är planetens främsta orsak till förtida död, faktiskt ännu vanligare än rökning.

En omläggning till den nyutvecklade kosten förutsätter stora förändringar av kostvanorna i alla delar av världen.

Vid sammansättningen av en global klimatkost står forskarna inför ett dilemma.

Å ena sidan vet de att animaliska produkter har 10–40 gånger högre klimatavtryck än växtbaserade livsmedel. Samtidigt uppskattar FAO, FN:s fackorgan för livsmedels- och jordbruksfrågor, att planetens produktion av just kött, mjölk och ägg kommer att öka med 44 procent fram till år 2050 om vi inte lägger om kosten.

Å andra sidan vet forskarna att animaliskt protein nästan är ett måste i kosten, inte minst för barn.

EAT-Lancet-kommissionen har hittat en balansgång mellan kött och klimathänsyn genom att inkludera små mängder animaliskt protein i kosten och samtidigt öka mängden växtbaserat protein från exempelvis baljväxter och nötter.

Om du följer klimatkosten är du en så kallad flexitarian, vilket innebär att du äter en huvudsakligen växtbaserad kost, men får ett litet tillskott av kött eller fisk ett par gånger i veckan.

Totalt sett ligger EAT-Lancet-kosten därför betydligt närmare nutritionsforskarnas allmänna rekommendationer.

De första studierna av hälsoeffekten är lovande, bland annat en svensk studie ledd av hälso- och nutritionsforskaren Anna Stubbendorff vid Lunds universitet, som publicerades i mars 2022.

Forskarna utvecklade först ett index som gjorde att de kunde bedöma hur nära en persons kost låg EAT-Lancet-rapportens klimatkost. Indexet gav poäng från noll till tre inom 14 livsmedelsgrupper. Den totala poängen för en person kan därmed ligga mellan 0 och 42.

Sedan räknade de ut poängen för totalt 22 421 personer i åldrarna 45 till 73 år och jämförde resultatet med statistik för sjukdom och förtida död.

Därefter jämförde forskarna den femtedel av de 22 421 personerna som fick flest poäng och därmed åt mest likt klimatkosten med den femtedel som fick lägst antal poäng.

Jämförelsen visade att de som åt klimatkosten löpte 25 procent lägre risk för förtida död och en väsentligt nedsatt risk för cancer, hjärt-kärlsjukdom och typ 2-diabetes.

En liknande studie av 59 849 personer i Storbritannien från januari 2022 påvisar en motsvarande minskad risk för typ 2-diabetes. Forskarna använde sig av ett index som påminner om det svenska. De allra flesta åt en kost som gav 15–30 poäng på kostskalan och forskarna fann att för varje extra poäng på kostskalan minskade risken för diabetes med sex procent.

Världskosten ska fungera för alla

Trots att EAT-Lancet-rapportens rekommendationer har både hälsofrämjande och klimaträddande effekter ifrågasätter vissa forskare om det verkligen är praktisk genomförbart att producera den rekommenderade kosten.

En kritik är enligt miljöingenjören Marta Tuninetti vid Turins universitet i Italien och två av hennes kollegor att kostens krav på sötvatten inte kan uppfyllas överallt i världen.

De tre forskarna har beräknat att klimatkosten visserligen kommer att få planetens totala vattenförbrukning att minska med tolv procent, men att vattenförbrukningen samtidigt ökar för 40 procent av världens befolkning.

I de afrikanska länderna Etiopien, Senegal och Rwanda behövs exempelvis omkring 50 procent mer vatten än i dag.

Vissa studier sätter frågetecken vid huruvida ett land som Indien över huvud taget kan livnära hela sin befolkning på ett näringsriktigt vis med den yta som landet har eller om indierna behöver importera ännu mer livsmedel än de redan gör.

Andra beräkningar tyder på att klimatkosten i själva verket bara är ett alternativ i västvärlden, eftersom den sannolikt är för dyr för planetens fattigaste människor.

Näringsforskarna misströstar emellertid inte. De är fullt på det klara med att EAT-Lancet-rapportens förslag bara är ett första bud på en hälsosam, klimatvänlig kost.

Kosten behöver anpassas så att den gynnar både klimatet och miljön på ett optimalt sätt i varje enskilt land och dessutom är kulturellt godtagbar. Därför är nästa steg en betydligt mer ingående analys, som redan har inletts av FAO.

Den nya rapporten, som kommer år 2024, ska bland annat innehålla analyser av och rekommendationer i viktiga frågor som livsmedelssäkerhet, lokal hållbarhet och praktisk genomförbarhet.

Först då kommer vi att veta exakt vilka konsekvenser det får för både vår egen och planetens hälsa varje gång vi lägger en vara i kundkorgen.