Du står vid kyldisken i snabbköpet och tittar på varorna. Varje gång du ska lägga något i korgen kommer tvivlen smygande – grönsaker är visserligen bättre än kött, men de här ekologiska avokadorna har fraktats ända från Spanien. Vad är då egentligen bäst att köpa när man både vill äta hälsosamt och bidra till klimatomställningen?
Om du känner igen den här situationen har vi goda nyheter. En grupp forskare har nämligen satt samman den optimala kosten, som gör det enkelt att äta både klimatvänligt, hållbart och hälsosamt.
Klimatkosten har skapats av den så kallade EAT-Lancet-kommissionen, som har publicerat en stor rapport om världens kost i den medicinska vetenskapliga veckotidskriften The Lancet.
I rapporten presenterar totalt 37 skribenter från 16 länder en i huvudsak växtbaserad kost som kan mätta alla planetens cirka åtta miljarder människor – och ett par miljarder till – med god och näringsrik mat, utan att göra slut på jordens resurser.

Här är din klimatvänliga inköpslista
Klimatkosten måste inte följas slaviskt varje dag. Det handlar om den totala konsumtionen under exempelvis en månad. Men om du skulle gå till snabbköpet för att handla mat till en person under en dag skulle din inköpslapp kunna se ut så här:
Frukt och grönsaker
• Frukt: 200 gram
• Mörkgröna grönsaker: 100 gram (spenat, broccoli, grönkål)
• Röda grönsaker: 100 gram (chili, morötter)
• Övriga grönsaker: 100 gram
Kolhydrater
• Fullkornsprodukter: 232 gram (bröd, pasta, ris)
• Stärkelserika grönsaker: 50 gram (exempelvis potatis)
Fett
• Vegetabiliskt fett: 52 gram
Vegetariskt protein
• Linser eller bönor: 50 gram
• Nötter: 50 gram
• Sojabaserade produkter: 25 gram
Animaliskt protein
• Kyckling: 29 gram
• Fisk: 28 gram
• Ägg: 13 gram
• Nöt- eller lammkött: 7 gram
• Fläskkött: 7 gram
Mjölk och ägg
• Mjölk, yoghurt, ost eller andra mjölkprodukter samt ägg: 250 gram
Sötningsmedel
• Tillsatt socker och sötningsmedel: max 31 gram (till exempel läsk eller marmelad)
Men vill vi följa forskarnas rekommendationer och dra ner på köttet för att i stället äta mer grönsaker, baljväxter och nötter?
Livsmedelsproduktion stressar planeten
I dag står jordbruket för en så hög andel av planetens koldioxidbudget att även om alla andra källor till koldioxidutsläpp hade försvunnit över en natt medan jordbruket fortsatte som vanligt, så skulle temperaturen stiga mer än de 1,5 grader som angavs som gräns på klimatmötet i Paris år 2015.
Och det är inte bara klimatet som påverkas negativt av våra kostvanor. Livsmedelsproduktionen står för 70 procent av sötvattenförbrukningen, upptar 40 procent av planetens odlingsbara mark och orsakar kraftiga obalanser i naturens ekosystem.
Målet med EAT-Lancet-kommissionens kostförslag är inte bara att motverka klimatförändringarna, utan också att minska förbrukningen av andra resurser till en nivå som planeten kan hantera. Och det gäller inte bara här och nu, utan även när det om några årtionden troligen finns uppemot tio miljarder människor i världen.
När forskarna samlades för att sätta samman en hållbar kost var det första steget att identifiera gränserna för ett ansvarsfullt utnyttjande av planetens resurser.
1,5 grader stiger temperaturen bara på grund av jordbruket om utvecklingen fortsätter som tidigare.
Det innebär att de behöver komma fram till hur mycket mark och vatten som krävs för livsmedelsproduktionen, hur mycket gödningsmedel som fosfor och kväve det är försvarbart att använda och hur stora mängder växthusgaser jordbrukssektorn kan släppa ut.
EAT-Lancet-kommissionen använde sig då bland annat av en kartläggning av planetens kapacitet, som 18 internationella forskare under ledning av kemisten Will Steffen vid Stockholm Resilience Centre gjorde år 2015.
Will Steffens forskargrupp slog fast nio av planetens viktiga gränser, bland annat för näringsämnen, havsvattnets surhetsgrad och utdöendet av djur- och växtarter.

Livsmedelsproduktion upptar 40 procent av den odlingsbara marken och utsläpp från konstgödning rubbar jordens naturliga kretslopp.
Målet var att förstå när vi inte längre kan vara säkra på att vår inverkan på jordens system är oproblematisk för oss som art. Forskarna pekade bland annat ut ett antal kritiska trösklar, där system och kretslopp plötsligt och utan förvarning riskerar att kollapsa.
Dessa trösklar befinner vi oss enligt Steffen och hans kollegor nära med de nuvarande utsläppen av näringsämnen och utdöendet av djur- och växtarter. Därför fyller EAT-Lancet-rapportens klimatkost en viktig funktion.
Kosten minskar folksjukdomar
När vi fyller kundkorgen räcker det inte bara att ta hänsyn till klimatet och miljön. Om kosten inte är näringsrik och hälsosam duger den inte.
Därför har EAT-Lancet-forskarna fäst lika stor vikt vid att kosten tillgodoser kroppens alla krav på energi, vitaminer och näringsämnen – och behovet av en förbättrad kost är stort.

Över 800 miljoner människor får i sig alltför få kalorier, medan cirka två miljarder är överviktiga eller till och med kraftigt överviktiga.
I den rika delen av världen får de flesta av oss alla viktiga näringsämnen vi behöver, men kaloriintaget är för högt. Av planetens cirka åtta miljarder invånare är över 25 procent i dag antingen överviktiga eller kraftigt överviktiga.
Omvänt visar data från världshälsoorganisationen WHO att 811 miljoner människor år 2020 antingen inte fick i sig tillräckligt många kalorier eller saknade näringsämnen, bland annat kalcium. Dessa människor blir antingen undernärda eller felnärda.
En studie från år 2019, även den publicerad i The Lancet, visade till och med att ett alltför högt, ett alltför lågt eller ett felaktigt intag av livsmedel är planetens främsta orsak till förtida död, faktiskt ännu vanligare än rökning.
En omläggning till den nyutvecklade kosten förutsätter stora förändringar av kostvanorna i alla delar av världen.









Så äter vi hållbart
Klimatkosten innehåller mer grönsaker och mindre kött. Det dagliga intaget är 50 gram stärkelserika grönsaker, 84 gram animaliskt protein, 250 gram mejeriprodukter, 300 gram grönsaker, 232 gram fullkornsprodukter, 200 gram frukt och 125 gram växtprotein.
Så långt är vi från målet
Grafen visar vad en genomsnittlig världsmedborgare äter per dag. De transparenta staplarna visar att vi äter för lite av livsmedelstypen, medan de streckade staplarna visar att vi äter för mycket.
Nordamerika: Äter för mycket kött
I USA och Kanada får människorna alltför många kalorier från kött och mjölkprodukter och för få från frukt, grönsaker och fullkorn.
Latinamerika och Västindien: Genomsnittet bedrar
Regionen påminner om västvärldens överkonsumtion av kött, men genomsnittet döljer stora olikheter.
Europa och Centralasien: Köttkonsumtionen behöver minska
Europa och Centralasien har tillsammans med Nordamerika och Latinamerika den högsta konsumtionen av animaliskt protein från kött, fågel och fisk.
Östasien och stillahavsregionen: Fisk kan ersätta kött
I de folkrika länderna i Östasien och stillahavsregionen äter man för mycket kött och för lite växtprotein. Potentialen för fisk och skaldjur är i gengäld stor.
Sydasien: Klimatkosten är för dyr
Människorna i den här regionen äter nästan optimalt vad gäller fördelningen av livsmedelsgrupper. Många har dock inte råd med klimatkosten.
Afrika söder om Sahara: Behöver mer protein
Många människor i Afrika söder om Sahara är felnärda, eftersom de huvudsakligen äter stärkelserika rotfrukter. De behöver få i sig mer animaliskt protein.
Mellanöstern och Nordafrika: Äter tillräckligt mycket grönsaker
Denna region är den enda som uppfyller rekommendationen för grönsaker, men kosten innehåller för lite fullkorn och växtprotein.
Vid sammansättningen av en global klimatkost står forskarna inför ett dilemma.
Å ena sidan vet de att animaliska produkter har 10–40 gånger högre klimatavtryck än växtbaserade livsmedel. Samtidigt uppskattar FAO, FN:s fackorgan för livsmedels- och jordbruksfrågor, att planetens produktion av just kött, mjölk och ägg kommer att öka med 44 procent fram till år 2050 om vi inte lägger om kosten.
Å andra sidan vet forskarna att animaliskt protein nästan är ett måste i kosten, inte minst för barn.

Så stor kommer jordbrukets förbrukning av kvävegödning och sötvatten samt utsläpp av växthusgaser att vara år 2050 jämfört med år 2010.
Så mycket kommer maten att belasta miljön år 2050
I takt med ett ökat välstånd börjar alltfler människor äta en västligt inspirerad kost, med en hög konsumtion av kött. Om utvecklingen inte förändras kommer livsmedelsproduktionen år 2050 att belasta jordens resurser betydligt mer än i dag. Det visar beräkningar av bland andra ekonomen Marco Springmann vid University of Oxford i den brittiska naturvetenskapliga veckotidskriften Nature.
EAT-Lancet-kommissionen har hittat en balansgång mellan kött och klimathänsyn genom att inkludera små mängder animaliskt protein i kosten och samtidigt öka mängden växtbaserat protein från exempelvis baljväxter och nötter.
Om du följer klimatkosten är du en så kallad flexitarian, vilket innebär att du äter en huvudsakligen växtbaserad kost, men får ett litet tillskott av kött eller fisk ett par gånger i veckan.
Totalt sett ligger EAT-Lancet-kosten därför betydligt närmare nutritionsforskarnas allmänna rekommendationer.

Ohälsosam kost ökar risken för bland annat typ 2-diabetes. Människor som äter en växtbaserad kost löper betydligt lägre risk för förtida död.
De första studierna av hälsoeffekten är lovande, bland annat en svensk studie ledd av hälso- och nutritionsforskaren Anna Stubbendorff vid Lunds universitet, som publicerades i mars 2022.
Forskarna utvecklade först ett index som gjorde att de kunde bedöma hur nära en persons kost låg EAT-Lancet-rapportens klimatkost. Indexet gav poäng från noll till tre inom 14 livsmedelsgrupper. Den totala poängen för en person kan därmed ligga mellan 0 och 42.
Sedan räknade de ut poängen för totalt 22 421 personer i åldrarna 45 till 73 år och jämförde resultatet med statistik för sjukdom och förtida död.
Därefter jämförde forskarna den femtedel av de 22 421 personerna som fick flest poäng och därmed åt mest likt klimatkosten med den femtedel som fick lägst antal poäng.
Jämförelsen visade att de som åt klimatkosten löpte 25 procent lägre risk för förtida död och en väsentligt nedsatt risk för cancer, hjärt-kärlsjukdom och typ 2-diabetes.
Kosten påverkar sjukligheten
Kosten påverkar i hög grad vilka sjukdomar vi drabbas av. Forskning visar att en helt eller nästan köttfri kost med stora mängder grönsaker medför lägre risk för typ 2-diabetes, cancer och hjärt-kärlsjukdom.

Vegetarianer får sällan typ 2-diabetes
En vegetarian äter inget kött alls, men exempelvis ägg och mjölkprodukter. En kost med hög andel frukt och grönsaker innehåller färre kalorier än en köttbaserad kost, så sjukdomar kopplade till övervikt, bland annat typ 2-diabetes, minskar markant.

Pescetarianism minskar risken för cancer
Pescetarianer inkluderar även fisk i sin kost. Fisk innehåller hälsosamt fett som omega-3 och gör det enkelt att få i sig de aminosyror som kroppen inte själv kan producera. Det minskar cancerrisken ytterligare i förhållande till vegetarianerna.

Klimatkosten minskar risken för cancer och hjärt-kärlsjukdom
Den nyutvecklade klimatkosten innehåller alla typer av livsmedel, men begränsar mängderna och balanserar dem på ett nytt sätt. De första resultaten tyder på att den medför en minskad risk för cancer och hjärt-kärlsjukdom.
En liknande studie av 59 849 personer i Storbritannien från januari 2022 påvisar en motsvarande minskad risk för typ 2-diabetes. Forskarna använde sig av ett index som påminner om det svenska. De allra flesta åt en kost som gav 15–30 poäng på kostskalan och forskarna fann att för varje extra poäng på kostskalan minskade risken för diabetes med sex procent.
Världskosten ska fungera för alla
Trots att EAT-Lancet-rapportens rekommendationer har både hälsofrämjande och klimaträddande effekter ifrågasätter vissa forskare om det verkligen är praktisk genomförbart att producera den rekommenderade kosten.
En kritik är enligt miljöingenjören Marta Tuninetti vid Turins universitet i Italien och två av hennes kollegor att kostens krav på sötvatten inte kan uppfyllas överallt i världen.
De tre forskarna har beräknat att klimatkosten visserligen kommer att få planetens totala vattenförbrukning att minska med tolv procent, men att vattenförbrukningen samtidigt ökar för 40 procent av världens befolkning.
I de afrikanska länderna Etiopien, Senegal och Rwanda behövs exempelvis omkring 50 procent mer vatten än i dag.
25 procent lägre risk för förtida död löper personer som äter klimatkosten, visar en svensk studie.
Vissa studier sätter frågetecken vid huruvida ett land som Indien över huvud taget kan livnära hela sin befolkning på ett näringsriktigt vis med den yta som landet har eller om indierna behöver importera ännu mer livsmedel än de redan gör.
Andra beräkningar tyder på att klimatkosten i själva verket bara är ett alternativ i västvärlden, eftersom den sannolikt är för dyr för planetens fattigaste människor.
Näringsforskarna misströstar emellertid inte. De är fullt på det klara med att EAT-Lancet-rapportens förslag bara är ett första bud på en hälsosam, klimatvänlig kost.
Kosten behöver anpassas så att den gynnar både klimatet och miljön på ett optimalt sätt i varje enskilt land och dessutom är kulturellt godtagbar. Därför är nästa steg en betydligt mer ingående analys, som redan har inletts av FAO.
Den nya rapporten, som kommer år 2024, ska bland annat innehålla analyser av och rekommendationer i viktiga frågor som livsmedelssäkerhet, lokal hållbarhet och praktisk genomförbarhet.
Först då kommer vi att veta exakt vilka konsekvenser det får för både vår egen och planetens hälsa varje gång vi lägger en vara i kundkorgen.