Permafrosten döljer en klimatmardröm
När permafrosten smälter släpps urgamla lager av metan ut i atmosfären, visar forskning. Det kan påskynda den globala uppvärmningen mer än vad man hittills har antagit.
Permafrost är ett jordlager som konstant befinner dig under 0 grader, så att vattnet i marken är fryst till is.
Stora delar av jorden är täckt av permafrost, det vill säga områden med jord och is som är konstant djupfrysta.
På en del platser, till exempel i Sibirien och Arktis, är lagren upp emot 700 meter tjocka, uppbyggda över flera miljoner år.
Jordens lager av permafrost innehåller biljoner ton organiskt material, det vill säga växter, bakterier och smådjur som finns samlade i islagret, som långsamt omvandlas till CO2 i kylan.
Isen kapslar in metan
Permafrosten innehåller även andra källor till CO2 i schack. Den frysta marken ligger som en gigantisk hinna och täcker över urgamla bassänger av växthusgaser, till exempel metan.
Metan uppskattas vara minst 20 gånger så aktivt som CO2 när det gäller att öka växthuseffekten.
Klimatforskare är oroliga för att de underliggande metanreserverna ska sippra ut i atmosfären i takt med att permafrosten tinar, vilket kommer att leda till att temperaturen på jorden kommer att öka än mer.
Det är oklart hur mycket metan som kan släppas ut, men ett nytt forskningsprojekt visar att det kan bli mer än man först har antagit.
Luftprov bevisar utsläpp
För att få en bättre förståelse för risken har tyska forskare samlat in luftprov över ett 10 000 km2 stort område med permafrost i Mackenzie Deltat i norra Kanada.
Det visade sig att utsläppet av metan är 13 gånger högre i områden där permafrosten är mer tinad och därmed tunnare.
Så att även om de platserna bara täcker en procent av området bidrar de med 17 procent av det totala utsläppet av metan.
Utsläppet kan alltså visa sig vara väsentligt högre än man hittills har antagit, i takt med att jordens permafrost tinar upp.
Utsikt från fönstret på forskningsplanet Polar 5 under insamlingen av luftprover över Mackenzie Delta.