Det är dagens längd och solens höjd på himlen som rent astronomiskt definierar årstiderna. De förhållandena ändrar den globala uppvärmningen inte på.
Uppvärmningen förändrar däremot tidpunkten för de händelser som vi förknippar med de olika årstiderna.
743 vårtecken de senaste 86 åren visar att växlingen från vinter till vår kommer tidigare.
År 2017 gick tre forskare igenom inte mindre än 743 tecken på vårens ankomst på norra halvklotet från de senaste 86 åren i tidskriften Nature Scientific Reports.
Studien dokumenterade att vårglada grodkonserter, trädens lövsprickning och surrande insekter gör entré tidigare och tidigare på året.
Studien visade exempelvis att våren under årtiondet fram till artikelns publicering flyttade fram en hel dag på breddgrader i höjd med Kreta. Längre norrut, omkring Paris, anlände våren fyra dagar tidigare än föregående årtionde. Och norr om den 59:nde breddgraden, ungefär där Oslo, Stockholm och Helsingfors ligger, har våren gjort en markant framryckning.
Skillnaden är störst i Arktis
Trenden är särskilt tydlig i Arktis där vårtecknen kommer hela 16 dagar tidigare. Det beror inte minst på fenomenet arktisk förstärkning, som innebär att om jordens temperatur stiger med en grad i genomsnitt, så stiger den mellan två och tre grader i jordklotets kallaste regioner.
Den tidigare våren pressar djuren att anpassa sig och flera studier visar att de arter som klarar omställningen får en klar evolutionär fördel.
I Kanada drar den röda ekorren nytta av att våren kommer tidigare. Numera hinner honorna få två kullar om året.
Forskare från University of Alberta i Kanada påvisade exempelvis redan 2003 hur den röda ekorren utnyttjade de nya livsvillkoren.
Den tidiga värmen på våren innebar att ekorren hann med att få två kullar ungar om året, eftersom den första kullen kom till världen 18 dagar tidigare.