När den globala uppvärmningen gör hösten varmare skulle man kunna tro att träden skulle behålla sina gröna löv längre.
Men nu visar forskning från tekniska universitet ETH Zürichs i Schweiz att det är precis tvärtom: När temperaturen stiger blir trädenas löv bruna och faller av tidigare på året.
Upptäckten kan få betydelse för hur vi bekämpar klimatförändringar i framtiden.
Bladen tar upp koldioxid och bildar syre
Bladenas livscykel beror på fotosyntesen. Under våren och sommaren omvandlar löven koldioxid från atmosfären till syre med hjälp av solens energi.
Trädens löv "äter" koldioxid och vatten för att bilda glukos - socker - vilket får träden att växa. Dessutom producerar de syre som en avfallsprodukt.
När solljuset försvinner på hösten och dagarna blir kortare och kallare sätts processen gradvis på paus. Bladen blir bruna och faller så småningom av.
Sådan fungerer fotosyntesen
Fotosyntese er en proces, hvor planter bruger mikroskopiske grønkorn i bladene til at indfange lysets energi og udnytte den til at omdanne vand og kuldioxid til sukker og ilt.
Vand (H2O) bliver transporteret fra plantens rødder og ud i bladene.
Lysenergi fra Solen splitter vandmolekylerne og frigør elektronerne.
Fotosyntesen finder sted i plantecellernes grønkorn.
Kuldioxid (CO2) optages gennem spalteåbninger i plantecellerne.
Kulstof (C), som planten opbygges af, bliver dannet ved, at frigjorte elektroner fra vandet spalter kuldioxid (CO2).
Ilt (O2) afgives af planten som processens affaldsprodukt.
Varmare väder ökar aptiten
Hittills har biologer antagit att trädens lövfällning bestäms av temperatur och dagslängd. Förhoppningen har varit att en varmare höst skulle förlänga perioden som löven var gröna och sög upp koldioxid.
Men enligt ny schweizisk forskning ser verkligheten annorlunda ut. Träden har en naturlig gräns för hur mycket koldioxid de kan absorbera. Varmare väder kommer helt enkelt att göra att träden blir mättare snabbare. Och när träden är mätta börjar de fälla löv.
Forskarna har analyserat hundratusentals observationer av olika lövträd - däribland hästkastanj och björk - under perioden 1948-2015. Dessutom genomförde de ett antal laboratorieexperiment som klargjorde sambandet mellan solljus och lövfällning.
Löven faller 3-6 dagar tidigare
Utifrån sin data har forskarna beräknat att löven på träden kommer att börja falla mellan tre och sex dagar tidigare år 2100 än vad de gör i dag. I jämförelse har äldre beräkningar förutsagt att bladen kommer att falla mellan 22 och 34 dagar senare.
Trots att träden kommer att absorbera mindre koldioxid än vad man tidigare hoppats är forskarna från ETH Zürich fortfarande entusiastiska över upptäckten.
Ju mer kunskap vi får om lövträd desto mer effektivt kommer vi att kunna använda dem i klimatkampen - även om trädens aptit på koldioxid är begränsad.