Golfströmmen torkar ut
Vi i norra Europa kan tacka Golfströmmen för att vi har ett mildare klimat än vad vi borde ha så pass långt norrut. Havsströmmen tar med sig värme från Mexikanska golfen – men nu stänger Golfströmmen bokstavligen av det varma vattnet.
Forskare har undersökt havsströmmen och deras slutsats är att Golfströmmen kan ha försvagats så pass mycket 2100 att den kommer att försvinna helt och hållet.
Utan Golfströmmen kommer temperaturen att sjunka med cirka tio grader här hos oss – både sommar och vinter. Konsekvenserna blir nästintill oöverskådliga för exempelvis jordbruk, fiske, djurliv och även räkningen för uppvärmning av våra hus.
Här kan du läsa artikeln om hur global uppvärmning paradoxalt nog kommer att ge oss ett kallare klimat:
2016 var det varmaste året någonsin och sedan 1960-talet har varje decennium varit varmare än det föregående. Jorden har i genomsnitt blivit en grad varmare jämfört med 1880. Men på ett ställe går det åt motsatt håll.
Havsområdet söder om Grönland och Island slår köldrekord - trots att temperaturen generellt steg i världshaven i övrigt.
Kylbassängen beror på ökad tillförsel av kallt vatten från Grönlands enorma, smältande istäcke, och färskvattnet hotar att försvaga havspumpen som hjälper till att driva den varma Golfströmmen.
Golfströmmen fraktar varmt vatten från Mexikanska golfen till Nordeuropa, vilket ger temperaturer som är långt högre i Europa än på motsvarande breddgrader på andra sidan Atlanten.
Det är exempelvis nästan 20 grader varmare i Irland på vintern än det är i Newfoundland i Kanada – trots att de ligger ungefär lika långt norrut. En försvagning av Golfströmmen kommer därför att ge bistrare vintrar i Nordeuropa.
Havsström värmer upp Nordeuropa
Golfströmmen är en kraftig, varm ytström som korsar Atlanten från USA:s östkust till Nordeuropa. På vägen avdunstar vatten från ytan och avger värme, som starka vindar för in över Europa.
Avdunstningen innebär att strömmen till slut blir så salt och tung att den vid Grönlands sydspets sjunker ned till en kall bottenström, som sedan driver söderut till Antarktis. Där blandas vattnet med andra strömmar, varpå det stiger upp till ytan och värmen igen.
1) Från den Mexikanska golfen driver den varma havsströmmen runt Florida och korsar havet österut.
2) Golfströmmens nordliga gren driver upp mot Norge. På vägen avdunstar mycket av det varma vattnet. Avdunstningen ger varma vindar över Nordeuropa. Strömmens vatten blir gradvis saltare i takt med avdunstningen.
3) I Norra ishavet driver strömmen söderut igen. Vid Grönlands sydspets har vattnet blivit så tungt av salt att det sjunker ned i djuphavet och bildar en kall bottenström.
4) Bottenströmmen driver söderut och färdas ända ned till Antarktis.
5) Efter en sväng söderut stiger strömmen upp igen och driver norrut. Vattnet samlar upp värme på vägen förbi ekvatorn.
6) Det salta vattnet som sjunker fungerar normalt som en pump: Den driver Golfströmmen och speciellt den Nordatlantiska strömmen, som den pumpar långt norrut. Men smältvatten från Grönlands inlandsis har skapat en kall färskvattensamling i området.
Lätt färskvatten blandas med saltvattnet och hindrar det från att sjunka till botten. Det försvagar den Nordatlantiska havsströmmen.
7) OSNAP-nätverket: I ungefär det här området mäts havsströmmens styrka med hjälp av ett nätverk av bojar. Flera mätningar visar att Golfströmmens flöde avtar.
Klimatforskare använde i fjol en av världens mest avancerade klimatmodeller för att beräkna konsekvenserna om Golfströmmen skulle kollapsa totalt.
Temperaturerna i norra Europa skulle falla mest i norr: I Sverige, Norge och Finland, där det skulle bli tio grader kallar om vintrarna än nu, vilket till exempel kan ge temperaturer på ned till 40 minusgrader.
På sommaren skulle torka få allvarliga konsekvenser för jordbruket, speciellt i norra Europa. Lyckligtvis menar klimatforskarna att det vore osannolikt att Golfströmmen skulle kollapsa totalt det här århundradet, och skicka in oss i en ny mindre istid som i katastroffilmen ”The Day After Tomorrow”.
Men de kan inte utesluta en kollaps under nästa århundrade. Fram tills dess kan en ytterligare försvagning av den viktiga havsströmmen bli ett kylslaget nöje för norra Europa – och försvagningen pågår redan, enligt flera klimatforskare.
Golfströmmens styrka har minskat med 15–20 procent, säger Stefan Rahmstorf.
Jätteström är synlig från rymden
Strömmen, som har fått sitt namn från Mexikanska golfen, är så kraftig att den syns på satellitbilder.
Därifrån driver strömmen runt Florida och upp längs USA:s östkust, varefter förgreningen, som egentligen heter Nordatlantiska strömmen men kallas Golfströmmen, svänger mot nordost och korsar Atlanten vidare norrut.
På vägen avdunstar vatten från ytan och avger värme som starka västvindar för in över den europeiska kontinenten.
Avdunstningen gör till slut strömmen så salt och tung att den sjunker ned i djuphavet vid Grönland och bildar en kall bottenström, som sedan färdas ända ned till södra halvklotet.
Att vattnet sjunker beror på det tunga saltet, medan rörelsen söderut helt enkelt beror på förskjutning. Så länge en vattenmassa färdas norrut med strömmen, skjuts en motsvarande mängd vatten söderut.
Där blandas bottenvattnet med andra strömmar tills det stiger till ytan igen, där det värms upp och senare driver norrut igen med den varma Golfströmmen.
Kallare trots global uppvärmning
Havscirkulationen i Nordatlanten drivs av att det tunga och salthaltiga vattnet sjunker vid Grönland.
Därför befarar många forskare att smältvattnet från inlandsisen kommer att göra havsvattnet i området så färskt och lätt att det i stället ligger kvar på ytan.
Det skulle ge en kedjereaktion av försvagning i de tidigare faserna i förloppet.
En av OSNAP-nätverkets bojar sjösätts. Nätverket övervakar den Nordatlantiska strömmen.
Bojarna visar: Mindre vatten i Golfströmmen
Forskarna har under många år hållit ett öga på de atlantiska havsströmmarna med hjälp av ett bojnätverk som kallas RAPID. Det går tvärs över Atlanten från Florida till Kanarieöarna och består av bojar i långa linjer som är förankrade i havsbotten. Klimatforskaren Harry Bryden har offentliggjort resultaten från de första tio åren: 2004–2014.
I genomsnitt har den årliga vattenmängden under denna period minskat med 500 000 kubikmeter i sekunden.
Minskningen är tio gånger större än vad FN:s klimatpanel (IPCC) förutspått och visar att forskarna måste få större förståelse för havsströmmarna. År 2014 satte forskare från bland annat USA, Kanada och England ut ännu ett bojnätverk i havet för att övervaka Grönlandspumpen.
Det nya nätverket heter OSNAP och mäter styrkan i de nordatlantiska havsströmmarna samt salthalten och sjunkningen kring Grönlands sydspets.
Det arbetas också på ett tredje bojnätverk, som ska gå från Argentina till Sydafrika och mäta botten- och ytströmmarna.
Det krävs sannolikt mer än en försvagad Grönlandspump för att stoppa den starka Golfströmmen helt och hållet.
Men även om bara den Nordatlantiska grenen av Golfströmmen förlorar i styrka kan livet i Nordeuropa bli betydligt kallare mitt i det globala växthuset.
Utvecklingen kan redan vara i full gång. En ny studie av Stefan Rahmstorf från Potsdam Institute for Climate Impact Research i Tyskland visar att havsströmmarna i Nordatlanten nu är svagare än de varit de senaste tusentals åren.
MÄTNINGAR ÄNDA NED TILL BOTTEN
Ett nytt bojnätverk som kalllas OSNAP inledde mätningarna 2014. Nätverket består av en lång linje med bojar placerade på relevanta punkter mellan Grönland och Skottland.
Bojarna är förankrade i havsbotten och är fördelade för att mäta på olika platser längs hela vattenpelaren. Det ska bland annat mäta strömstyrkan i Golfströmmens norra förgrening, som driver förbi Nordeuropa, och övervaka hur saltvattnet sjunker vid Grönland.
DET NYA OSNAP-NÄTVERKET
Gul: Bojlinjens översta boj.
Röd: Bojarna längs linjen är robusta tekniska mätinstrument. De mäter bland annat salthalt och strömstyrka.
FN:s klimatpanel, IPCC, uppskattade i sin senaste rapport att strömmarna i Atlanten vid år 2100 sannolikt kommer att försvagas med 11–34 procent.
En förutsägelse som besannades 2015. Enligt Stefan Rahmstorfs studie är havsströmmarna i Nordatlanten redan nu 15–20 procent svagare än normalt.
Kan kollapsa nästa århundrade
Stefan Rahmstorfs slutsats stöds av mätningar under de senaste tio åren som visar att cirkulationen i oceanen och Golfströmmen i dag faller tio gånger mer än IPCC har räknat med.
Klimatpanelen anser det osannolikt att havscirkulationen avstannar helt det här århundradet, men utesluter inte att de atlantiska havsströmmarna kan kollapsa totalt nästa århundrade, om de globala temperaturerna fortsätter att stiga och ökar hastigheten på avsmältningen från det enorma istäcket på Grönland.
I Mexikanska golfen och utanför USA:s östkust syns strömmen på satellitbilder.
Golfströmmens styrka har dykt flera gånger tidigare
Sedan millennieskiftet har klimatforskare fört en livlig debatt om förändringarna i Golfströmmen: Är de orsakade av människan – eller är det en naturlig variation?
Är försvagningen naturlig återvinner Golfströmmen sin normala styrka inom ett par årtionden. Men är den en direkt konsekvens av smältvatten och global uppvärmning finns risken att den varma havsströmmen försvagas ytterligare i takt
med att Grönlands inlandsis smälter.
Generellt sett har Atlantens strömmar gått som en stabil och välsmord maskin sedan slutet av den sista istiden för 11 700 år sedan – med ett tydligt undantag. Man har nämligen tidigare sett hurfärskvatten har försvagat Golfströmmen.
För 8 200 år sedan ansamlades enorma mängder smältvatten från istidens istäcke i två gigantiska sjöar på Nordamerikas fastland. En fördämning brast och smältvattnet forsade ut i norra Atlanten. Den plötsliga tillförseln av färskvatten hämmade Grönlandspumpen och incidenten skapade ett temperaturfall på mellan en och fem grader.
På Grönland föll temperaturen exempelvis med 3,3 grader på två årtionden, och därefter höll kylan i sig i 150 år. Sedan kom havsströmmarna i gång och det blev varmare igen.
Havscirkulationen hamnade på dagordningen på allvar när inlandsisen år 2000 började förlora massa, när isen smälte snabbare än den bildades. Sedan dess har istäcket i snitt lett ut 238 miljarder ton färskvatten i havet om året.
År 2009 inträffade det senaste höga värdet i Golfströmmens styrka. Det ledde bland annat till översvämningar i östra USA, där vattenståndet steg längs hela kusten.
Stefan Rahmstorf tror att Golfströmmen kommer att bli ännu svagare och att försvagningen blir större och snabbare om den globala uppvärmningen och avsmältningen från Grönland fortsätter.
Han påpekar att Golfströmmen har tidigare genomgått perioder med försvagningar, vilket tyder på att den kan återvända med full kraft senare.
Men det kan ta mycket lång tid. Förra gången färskvatten rubbade de Nordatlantiska havsströmmarna tog det 150 år innan klimatet normaliserades.
Oavsett hur mycket och hur länge havsströmmarna försvagas är det sannolikt att Golfströmmens norra förgrening förlorar
kraft, och att det kyler ned Nordeuropa.
Beroende på hur mycket den varma havsströmmen försvagas kommer nedkylningen att förminska effekten av den globala uppvärmningen, jämna ut effekten eller helt slå ut den lokalt i Nordeuropa.
"Vi drar slutsatsen att den försvagning många har beskrivit redan pågår och att den visar sig vara utom all naturlig variation." Stefan Rahmstorf // Klimatforskare // Till The Independent
Skulle Golfströmmens nordatlantiska förgrening kollapsa blir det kallt på allvar. Det visar nya beräkningar av en grupp brittiska klimatforskare vid Met Office Hadley Centre.
Forskarna använde en av världens mest avancerade och finmaskiga klimatmodeller för att beräkna konsekvenserna
om sänkningspumpen i Nordatlanten avstannar och Golfströmmen stannar upp.
Isande kyla i Nordeuropa
Temperaturen kommer att falla med flera grader i Nordeuropa. Nedkylningen blir mest markant i Sverige, Norge och Finland med temperaturfall på tio grader i de nordligaste områdena.
Det kalla klimatet kommer att medföra att havsisen i Norra ishavet, som har varit på tillbakagång i årtionden, på vintern kommer att nå till norra Atlanten.
Vinterstormarna från Atlanten över Europa kommer att tillta i styrka och tränga längre in över land. Majoriteten av Nordeuropa kommer att täckas av snö som kommer att ligga kvar under lång tid.
SLUT MED MILDA VINTRAR
Kartan visar den förväntade nedkylningen i Nordeuropa och speciellt Skandinavien, om Golfströmmen kollapsar totalt. Särskilt vintrarna blir kallare. På Island och i norra Skandinavien kan det uppstå temperaturfall på upp till tolv grader på vintern jämfört med normala temperaturer.
Kartan visar temperaturminskningen – antal grader kallare än normalt
En annan konsekvens av en kollaps är att Nordeuropa får markant mindre regn på sommaren, så att jordbruket kommer att sakna vatten under växtsäsongen.
TORRT OCH KARGT PÅ SOMMAREN
Det kommer att falla markant mindre sommarregn på Island och i stora delar av Nordeuropa. Danmark, södra Sverige och Norge kommer till exempel att få mycket torrare somrar jämfört med i dag. Det kan betyda problem för jordbruk och vattenförsörjning. Längre norrut i Norge, Sverige och Finland kommer det mindre nederbörd under ett år.
Kartan visar förändringen i nederbörden – i relation till normalt nederbörd per dag.
Den viktiga jordbruksproduktionen kommer att krympa i länder som Tyskland, Nederländerna och Storbritannien, samt speciellt i Sverige, Danmark och Norge.
Det är osannolikt att det sker det här århundradet, men risken ökar under nästa århundrande. Klimatsystemets joker – Atlantens havsströmmar – har lagts på bordet