Vad är metan?
Metan har formeln CH4 och är en mycket stark växthusgas. Gasen bildas främst i samband med att organiskt material bryts ned och en kemisk förening mellan kol och väte äger rum.
Jämfört med koldioxid är metan ända upp 84 gånger bättre på att absorbera värme och därmed har gasen en mycket stor effekt på växthuseffekten.
Större delen av jordens metan på jorden finns inte i atmosfären, utan är instängd som stora metandepåer i de frusna jordlagren på bottnen av Norra ishavet.
När den globala uppvärmningen nu leder till att isen smälter innebär det ett enormt hot mot klimatet.
Global uppvärmning och varma havsströmmar frigör stora ansamlingar av metangas från havsbotten. Resultatet är tusentals metanbubblor som lurar under isen.
Vad är skillnaden på metan och koldioxid?
Metan är en kraftfull växthusgas som är bättre på att hålla kvar värme än vad koldioxid är.
Men gasen är även en så kallad kortlivad växthusgas, vilket innebär att den har en halveringstid i atmosfären på mellan tio och tolv år.
Detta innebär i sig att metan bara gör hälften så stor skada efter cirka ett decennium i atmosfären.
Efter 500 år kommer metangasen i stort sett att ha försvunnit, dess uppvärmningseffekt likaså.
Som jämförelse har koldioxid en halveringstid på cirka 35 000 år i atmosfären, men å andra sidan är den långt ifrån lika skadlig som metan under de första tio till tolv åren.
Hur påverkar metan klimatet?
Metan kan precis som andra växthusgaser absorbera och utstråla värme från jorden, vilket håller jorden varm.
För stora utsläpp av metan leder dock till att växthuseffekten förstärks, vilket får den genomsnittliga temperaturen att öka.
Och utsläppet är redan ett problem.
Enligt en rapport som publicerades i tidskriften Nature 2020 har andelen metan i atmosfären ökat med 150 procent de senaste 30 åren.
FN:s klimatpanel uppskattar att metan i dag utgör knappt 20 procent av den människoorsakade globala uppvärmningen, medan koldioxid står för cirka 75 procent.
Enligt USA:s geologiska institut utgör en destabilisering av metan i de arktiska områdena dessutom ett av de fyra farligaste scenarier som kan utlösa plötsliga klimatförändringar.
Det är inte enbart metan i permafrosten på havsbottnen i Norra ishavet som utgör ett hot. Under permafrosten i Kanada och Sibirien ligger stora depåer av metan som frisätts i takt med att de globala temperaturerna stiger.
Dessutom visar dansk forskning från 2018 att även grönländska glaciärer frisätter stora mängder metan till atmosfären.
Så ökar metan växthuseffekten
Varma havsströmmar tinar upp Arktis
Den globala uppvärmningen har fått temperaturen i Atlanten att stiga. När de varmare havsströmmarna från Atlanten strömmar in i Arktiska havet utanför Svalbard stiger även havstemperaturen här.
Metangas bubblar upp till ytan
De stigande havstemperaturerna i Arktis smälter permafrosten på havsbotten. Permafrosten (inklusive områdena på land) innehåller cirka 1,4 gigaton metangas. Vid upptiningen stiger metanen till havsnivån som små luftbubblor.
Metan ökar växthuseffekten
Metan färdas ut i atmosfären, där gasen ökar växthuseffekten. Tillsammans med övriga växthusgaser fångar metan en del av solens strålar och skickar dem tillbaka mot jorden, vilket ökar den globala uppvärmningen.
Var kommer metan ifrån?
Metan är en växthusgas som huvudsakligen uppstår på grund av oss människor.
60 procent av all metan i atmosfären kommer via mänsklig aktivitet, främst i jordbruket, medan återstående 40 procent till största del utlöses av våtmarker i naturen som exempelvis träsk.
Totalt släpps cirka 570 miljoner ton metan ut i atmosfären varje år.
De största utsläppen kommer från kor och andra idisslare.
Djuren avancerade matsmältningssystem bryter ner mikrober i de växtfibrer som de äter, och nedbrytningen påbörjar en jäsningsprocess där bland annat metan bildas.
När kon rapar eller fiser utsöndras metan i atmosfären. En mjölkko släpper ut i genomsnitt 500 liter metangas per dag.
Utvinning av olja och gas bidrar också till ökningen av metan i atmosfären.
I en studie från 2020 avslöjar forskare från USA Rochester University att olje- och gasindustrin sedan 1870-talet har släppt ut mellan 25 och 40 procent mer metan än vad man tidigare trott.
Resultatet är baserat på analyser av iskärnor som tagits upp från Grönland. De innehåller information om dåtidens klimat och även mängden metangas i atmosfären, som har fångats i små luftbubblor i isen.
Vad avger mest metan?
Studien The Global Methane Budget visar en ökning av metanutsläppen från 2000 till 2017. Här är siffrorna för de globala metanutsläppen under 2017, vilket är det senaste året för mätningen:
- Jordbruk och avfall – 240 miljoner ton
- Våtmarker (träsk och liknande) – 200 miljoner ton
- Användning och produktion av fossila bränslen (kol, gas, olja) – 131 miljoner ton
- Andra naturliga utsläpp (exempelvis permafrost, hav, djurliv) – 50 miljoner ton
- Förbränning av biomassa och biobränsle – 36 miljoner ton
Även människor avger metan, men bara i små mängder. En människa avger cirka 0,12 kilo metan per år, medan en ko släpper ut 1 000 gånger så mycket. En miljard kossor släpper ut 130 gånger mer metan varje år än vad jordens 7,7 miljarder människor gör tillsammans.
Hur kan metan brytas ned?
Kampen för att begränsa metanutsläppen och avlägsna den tickande bomben i vårt klimat är lyckligtvis redan i full gång.
Forskare från hela världen arbetar exempelvis med att utveckla nytt foder till kor som ska avlägsna metan från pruttarna.
Produktionen av metan i kons våm (den största av förmagarna) kan exempelvis minskas med upp till tio procent genom att tillsätta fett i fodret, visar forskning.
Forskare tror att modifierat foder kan minska metanutsläppen från kor. Bland annat görs forskning på att tillsätta fett och tång.
Andra forskare undersöker om det är möjligt att fånga in metan ur luften och omvandla det till mindre skadligt koldioxid.
I en studie från 2019 hävdar forskare att man kan placera ut ett antal fläktar som absorberar luft och omvandlar metan till koldioxid genom en katalysator tillverkad av metall, exempelvis zeolit.
Genom att omvandla metan till koldioxid skulle man potentiellt sett kunna minska den globala uppvärmningen med en sjättedel, enligt forskarna.
Satelliter ska minska metanutsläpp
I februari 2018 förstördes en liten borrigg i Ohio, USA. Olyckan fick inte speciellt mycket uppmärksamhet i media, kanske för att oljebolaget bakom olyckan, ExxonMobil, var snabba att tysta ned händelsen.
Det ändrades dock när ett antal holländska forskare året därpå granskade övervakningen av metangaser från en satellit.
I en studie från 2019 säger forskarna att läckaget från gasborrningen i Ohio släppte ut 120 ton metan per timme under 20 dagar i sträck.
Det innebär att det på bara några timmar släpptes ut mer metan än vad många nationer gör under ett år. Utsläppet var det största i USA:s historia.
Ingen vet med säkerhet hur många "dolda" läckage av metan som faktiskt pågår från industrier och vid produktion av fossila bränslen, eller hur stora utsläppen är i förhållande till den totala andelen som pumpas ut i atmosfären varje år.
Men nu kan satelliter hjälpa till att ta fram en tydligare bild av detta, och det behöver inte bara handla om så pass stora läckor som den i Ohio.
I början av 2020 använde det kanadensiska företaget GHGSat en satellit för att dokumentera den minsta metanläckan som någonsin mätts från rymden. Läckan ägde rum i den kanadensiska provinsen Alberta.
Video: Se GHGSat:s satellitlansering med hjälp av en ESA-raket
Den 2 september 2020 lanserar det kanadensiska företaget GHGSat sin andra metanfångande satellit, Iris, i rymden från ESA:s rymdbas i Franska Guyana. Satelliten skjuts upp med ESA:s raket Vega.
Företaget har sedan dess lanserat ytterligare en satellit och förväntar sig att ha ytterligare åtta satelliter redo att dokumentera utsläpp innan 2022.
GHGSat har även publicerat en interaktiv karta som visar metanutsläppen över hela världen.
Kartan är baserad på mätningar som gjorts av deras aktiva satelliter. Du kan se kartan här.
Men det kanadensiska företaget kommer snart få konkurrens. Det amerikanska företaget Bluefield Technologies planerar att skjuta upp ett antal satelliter under 2023 med ännu skarpare upplösning i bilderna.
Dessutom arbetar den amerikanska ideella organisationen Environmental Defense Fund med att lansera en egen satellit, MethaneSAT, inom de närmaste åren. MethaneSAT kan fånga små metanutsläpp över hittills oöverträffade avstånd.