Drygt 60 procent av de klimatforskare som deltog i den framstående studien av klimatförändringar och dess konsekvenser i FN:s Global Climate Panel, IPCC, tror att den globala temperaturökningen - mätt i förhållande till temperaturen före industrialiseringen - sannolikt kommer att nå minst tre grader fram till år 2100.
Utifrån denna prognos får du här en överblick över hur klimatforskarna förväntar sig att torka och värmeböljor kommer att påverka oss i framtiden.
Där det är varmt blir det ännu varmare
Även om det kan vara svårt att med säkerhet säga hur stigande globala temperaturer kommer att påverka olika delar av jordklotet finns det trots allt så pass tydliga samband utifrån vår nuvarande kunskap om klimatförändringarna att vi med rimlig säkerhet kan förutse var det kommer att bli särskilt problematisk.
Det förklarar klimatologen Eigil Kaas från det danska meteorologiska institutet och Köpenhamns universitet för Illustrerad Vetenskap.
– I stora drag kan man säga att varma land- och vattenområden kommer att bli varmare samtidigt som det blir blötare där det redan finns mycket vatten och nederbörd, säger han.
100-årshändelser blir två- eller femårshändelser
Tesen att de torra områdena kommer att bli ännu torrare bekräftas av IPCC, FN:s globala klimatforskningspanel, genom den mest väldokumenterade forskningen på området, bland annat i en studie om extrema perioder av torka som tagits fram av EU-kommissionens forskargrupp.
I studien dras slutsatsen att perioder av extrem torka som vi vanligtvis bara har upplevt vart 100:e år i stället kommer att inträffa mellan vartannat och vart femte år om den globala medeltemperaturen – som förväntat – stiger med tre grader.
Grafiken visar den genomsnittliga upplevda temperaturökningen mätt med det globala värmeindexet från 2 (gul) till 10 (mörkblå). Det globala värmeindexet kombinerar den faktiska temperaturen i luften med luftfuktigheten för att beräkna hur temperaturen upplevs i verkligheten. Det betyder att somrarna i Europa blir 4-7 grader varmare, medan de kallare områdena i norra Kanada och Sibirien blir tio grader varmare, mätt med det globala värmeindexet.
Enligt studien kommer de extrema perioderna av torka särskilt att drabba stora delar av den afrikanska kontinenten, Australien, södra Europa, södra och centrala USA, Centralamerika, Karibien, delar av Sydamerika, Kina, Mellanöstern och Indien.
Med andra ord kan ungefär två tredjedelar av världens befolkning komma att få uppleva perioder av torka som tidigare inträffat med 100-åriga mellanrum nu inträffar mellan två och fem gånger per decennium när vi når tre grader om 2100 - 78 år från nu.
Dust Bowl-liknande tillstånd kan uppstå två till fem gånger varje årtionde
En av de mest kända perioderna av torka som kan beskrivas som en 100-årshändelse är “The Dust Bowl”.
Dust Bowl-torkan började 1928 i centrala USA och släppte inte sitt grepp förrän 14 år senare 1942.
Torkan var så extrem och långdragen att både vild växtlighet och åkergrödor dog i stora delar av Kansas, Colorado, Oklahoma, Texas och New Mexico, och med växtligheten försvann även det nät av rötter som håller kvar fukten och jorden.
Det innebar att de översta 15 centimeterna av jorden blåste bort från totalt tio miljoner hektar mark (ett område lika stort som Danmark) och resulterade i att 2-2,5 miljoner amerikaner fick lämna sina hem.
Perioder av extrem torka såsom "Dust Bowl" i USA kommer att bli vanligare i framtiden eftersom den globala uppvärmningen gör att perioder av torka sträcker sig över längre perioder, vilket ger jordlager och vegetation mindre tid att återhämta sig. Bilden visar ett moln av damm som närmar sig en liten stad i delstaten Kansas (1935).
De kolossala mängder jord som blåste genom luften under Dust Bowl i USA på 1930-talet förde också med sig sjukdomar som influensa, mässling och svamp som ledde till infektion i lungorna.
I den riskbedömning av den globala uppvärmningen som IPCC publicerade i april nämns just säkerheten för livsmedel och hälsa som några av de största farorna som förknippas med fler perioder av torka och allt längre värmeböljor.
IPCC-rapporten drar slutsatsen att varaktigheten av torka i områden som redan drabbats av torka ökar med två månader per år per grad om den globala uppvärmningen är under 1,5 grader. När uppvärmningen når tre grader ökar perioden av torka med 4,2 månader per grad.
Redan år 2050, när klimatforskare uppskattar temperaturökningen till strax under två grader, kommer antalet personer som riskerar allvarlig svält att öka med mellan åtta och 80 miljoner enbart på grund av förlorade jordbruks- och skogsområden.
En direkt parallell till förlusten av den bördiga matjorden under Dust Bowl kan ses redan i dag i Sahel-regionen i norra Afrika på gränsen till Saharaöknen där flera länder kämpar för att upprätthålla vegetation i området för att mildra ökenspridning och massemigration.
Heta storstäder
Enligt Global Heat Index (det globala värmeindexet), som bland annat används av klimatologer över hela världen är temperaturer över 39,4 grader (mätt i värmeindex) farliga.
Ny forskning från Harvard University och University of Washington visar att farliga temperaturer kommer att bli vardag för människor som lever i den tropiska klimatzonen (cirka 40 procent av världens befolkning) om den globala uppvärmningen når tre grader.
"De kommer att utsättas för farlig värme de flesta dagar under året, och de dödliga värmeböljor som brukade vara en sällsynthet i tempererade områden kommer att bli årliga händelser”, skriver forskarna.
Enligt vetenskapen kommer långt över hälften av världens befolkning – 5,3 miljarder människor – att uppleva mellan en och 15 dagar av extremt farliga temperaturer (över 51,7 grader på värmeindex) årligen.
Grafiken som du ser här är indelad i sju fält. Översta fältet (a) visar hur många dagar (från gult till lila) med farligt höga temperaturer uppmätt på värmeindexet (39,4-51,7 grader på värmeindex). B illustrerar detsamma, men här befinner vi oss i år 2050 och den globala uppvärmningen är 1,5 grader. C, 2050, ökning med 1,8 grader. D, 2050, ökning med 2,3 grader ökning. E, 2100, ökning med 2,1 grader. F, 2100, ökning med tre grader. G, 2100, ökning med 4,3 grader. Med en global uppvärmning på tre grader befinner vi oss därför i den del av figuren som forskarna kallar f). "Dangerous Days per Year" betyder att den upplevda temperaturen för människor ligger mellan 39,4 och 51,7 grader på värmeindexet.
Det är inte bara människor som kommer att känna av värmen
Förutom den direkta påverkan som torka och värmeböljor kommer att ha på oss människor kommer den även att drabba hela ekosystem med en förödande kraft.
Även den en-gradiga uppvärmning vi upplever nu har lett till att 20 procent av träden i västra USA, Sahel-regionen söder om Sahara samt i norra Afrika gått förlorade i den ökande torkan.
Skogsområden i europeiska länder som Tyskland minskar också snabbt – enbart på grund av den ökande värmen.
Dessutom kommer den torv som tidigare lagrats och hållits kvar i marken på grund av permafrost i områden som Sibirien och Kanada att exponeras och släppa ut stora mängder koldioxid om somrarna blir så här varma, vilket leder till att bränder uppstår.
Enligt IPCC-rapporten kommer en global temperaturökning på tre grader även att ytterligare påverka och minska djur- och växtlivet på land och i vatten. Vi kommer att få uppleva ett ekosystemiskt kaos där djur och växter trängs bort från de områden som blir obeboeliga och flyttar in i andra ekosystem med mer acceptabla livsvillkor.
Dessutom kommer torka och värmeböljor att göra jorden så varm att små mängder nederbörd snabbt avdunstar, vilket gör att atmosfären värms upp ännu snabbare.
Samtidigt kommer markens förmåga att snabbt ta upp vatten att försvagas, vilket gör att risken för översvämningar och skred blir högre när större mängder nederbörd slutligen väl faller.