På senare år har vår planet genomgått ett flertal oroväckande förändringar. Tusentals havsfåglar, sjölejon och bardvalar har sköljts upp längs Alaskas Stilla havskust och korallerna i Australiens stora barriärrev har för tredje gången på bara fem år utsatts för en dödlig massblekning.
Det råder bred enighet kring att det är tecken på klimatförändringarnas effekter, och många forskare varnar för att vi kan vara på väg mot en snabb kollaps i ekosystem över hela jorden.
En studie publicerad i tisdkriften Nature ger oss den första informationen om kollapsens tidsperspektiv.
Massutdöendet hotar från 2030
Vi föreställer oss ofta klimatförändringarna som en successiv process, men den nya forskningen konstaterar att ekosystemens kollaps inte är en sluttande bana. Den är ett stup.
När temperaturökningar drabbar ett område, där flera arter lever tillsammans i ett stabilt klimat, kommer djuren att försöka anpassa sig. Många arter har ingenstans att fly till, och en del kommer att utrotas.
Det kan skapa en dominoeffekt i ekosystemet, som snabbt utplånar andra arter som står i beroende. Blir det för varmt för insekterna, så har fåglarna ingen föda. Blir det för varmt för bina kan växterna inte reproduceras – och så vidare.
De brittiska och amerikanska forskarna bakom studien har undersökt mer än 30 000 arter – fiskar, växter, däggdjur, reptiler och groddjur – för att ta reda på när globala temperaturökningar kommer att skapa kritiska temperaturnivåer i deras ekosystem.
Med nuvarande temperaturökning kan tropiska skogar drabbas så tidigt som 2030, därför att flera arter kring ekvatorn redan lever på gränsen av sin värmetolerans. Ekosystem på andra breddgrader kan uppleva plötsliga kollapser runt 2050.
Parisavtalet köper oss tid
Men på samma sätt som kurvan för COVID-19-smittan kan plana ut genom att vi håller avstånd, så kan vi skjuta upp de plötsliga kollapserna i ekosystemen genom att hålla nere temperaturen.
Om den globala temperaturökningen hålls under Parisavtalets två grader, så köper vi enligt forskarna tid att undersöka nya lösningar, som kan rädda ekosystemen.
Ju mer tid vi har, desto större chans har vi att expandera antalet skyddade naturområden och hjälpa djur att migrera till andra områden. Eller kanske till och med "assistera" evolutionen, som man bland annat har gjort i korallrev genom att para olika koraller och skapa nya, tåligare arter.
Men det kräver ett par årtiondens arbetsro.