Som tagen ur en actionfilm sträcker sig Heliomax i Lancaster, Kalifornien, USA, mot himlen - som en superskurks domedagsmaskin.
Men maskinen, med sina 400 datorstyrda speglar (var och en lika stor som en vanlig tv) och ett solstråleabsorberande torn har ett helt annat syfte.
Heliomax ska rädda vår planet från de två miljarder ton koldioxid som vi varje år släpper ut när vi producerar betong och murbruk av cement.
Spegel, sol och cement
När ett material modifieras under kraftig värme kallas processen kalcinering.
Kalcinering är bara ett av många steg som behövs för att skapa cement, som vanligtvis är en blandning av lera och kalksten.
Blandningen ska värmas upp till 750 grader. Därefter kalcineras den med torr, varm luft.
Processen kräver stora mängder energi, och nu hoppas forskarna att den kan ersättas av en mer hållbar metod.
Ett vitglödande öga - som blinkar
Den solstråleabsorberande plattan i Heliomaxtornet är vanligtvis svart. Här är den nästan vitglödande på grund av all energi den tar emot. I bästa fall när plattan en temperatur på på 982 grader Celcius. Det motsvarar knappt en femtedel av solens yttemperatur.
När de 400 algoritmstyrda speglarna skickar sina reflekterade solstrålar mot en ljusabsorberande platta på toppen av tornet ser plattan ut som ett vitglödande öga.
Och det är här i "ögat" som magin sker. Därifrån leds solenergin vidare till en liten cementugn som värmer upp och kalcinerar - utan hjälp från någon annan energi än den som kommer från solen.
Men solens strålar når inte alltid jorden, det händer att moln glider in framför solen. Detta får "ögat" att blinka - och skapar en oregelbunden uppvärmning av cementen.
En annan utmaning är att forskarna bakom Heliomax enbart har producerat några dussin kilo cement hittills, samtidigt som byggbranschen fullkomligt hungrar efter en maskin som kan hantera tusentals ton cement. Men där är forskarna inte ännu.
Heliomax' "öga" ser dock onekligen ut att gå en ljus framtid till mötes inom cementproduktionen.