Genom att kombinera de båda datamängderna kunde forskarna få en detaljerad bild för hur olika mänskliga arter har anpassat sig i sina så kallade klimatnischer.
En klimatnisch är ett fönster med klimatförhållanden inom vilka en viss art kan trivas. När det gäller människoarter är det till exempel avgörande om det är varmt eller kallt och om klimatet tillåter tillgång till mat.
Och Homo-släktet har länge varit utmärkt på att säkerställa sin klimatnisch. Arkeologiska fynd visar att tidigare arter har haft kläder, stenverktyg och eld för att kunna klara klimatförhållanden som kroppen annars inte hade klarat.
Inte tillräckligt bra på att anpassa sig
Men det är inte alla arter som har varit tillräckligt bra på detta. Forskarnas studie visar att de tre människoarterna Homo erectus, Homo heidelbergensis och Homo neanderthalensis plötsligt förlorade stora delar av sina klimatnischer precis innan arten till slut utrotades.
Förlusterna kan utan omsvep förklaras av kraftiga klimatvariationer. Trots anpassningsförmågan hos mänskliga arter har klimatförändringarna med andra ord varit väldigt kraftiga.
För neandertalarna gick det riktigt illa, inte minst eftersom arten samtidigt konkurrerade med vår art, Homo sapiens, när vi började migrera från Afrika mot norr.
Homo sapiens är också den enda människoart vars klimatnisch växte under de perioder som forskare har studerat.
Tidigare forskning har föreslagit att vår förmåga att anpassa oss till olika klimatnischer är anledningen till att vi är den enda människoarten som har överlevt. Vi är nämligen så kallade generalistiska specialister som kan bli överlevnadsexperter i många olika klimatnischer.
Men forskarna höjer en varningens finger: Om något så visar deras nya resultat att ingen människa står över klimatet för alltid - oavsett hur bra verktyg vi utvecklar.