Klimatförändringar: Allt du behöver veta om global uppvärmning
Klimatförändringar är mänsklighetens hittills största utmaning. Men vad är klimatförändringar? Vilka konsekvenser har klimatförändringar för jorden och dess invånare? Och vad krävs för att få planetens klimat på rätt kurs igen? Här får du svar på alla dina frågor.
Klimatförändringar har alltid existerat
Det har förekommit klimatförändringar lika länge som jorden har existerat.
När jordklotet bildades för 4,6 miljarder år sedan var det mycket varmt här. Senare kyldes planeten ned och för omkring 700-600 miljoner år sedan var den enligt flera forskare sannolikt helt täckt av is.
Klimatförändringar har genom historien utplånat åtskilliga djur- och växtarter och öppnat dörren på vid gavel för nya arter.
Det hände exempelvis när dinosaurierna dog ut för 65 miljoner år sedan.
Då slog en gigantisk asteroid ned i Mexiko och skickade ut stora mängder koldioxid i atmosfären (koldioxidnivån i atmosfären blev fyra gånger högre än den är i dag), vilket medförde extrema klimatförändringar.
Klimatförändringarna innebar slutet för dinosauriernas tid på jorden, men banade samtidigt väg för en mängd nya djur- och växtarter på jorden.
Dagens klimatförändringar har skapats av människan
I dag kan vi dock inte ge utifrån kommande asteroider skulden för klimatförändringarna. Fingret pekar främst ut oss själva
Det slog FN:s klimatpanel IPCC slutgiltigt fast i sin första stora delrapport från 2021.
Rapporten grundades på mer än 14 000 vetenskapliga artiklar och slutsatsen är klar:
Människan har "otvivelaktigt" påverkat uppvärmningen av klimatsystemet med utsläpp av växthusgaser.
Från och med år 1850 fram till i dag har den globala medeltemperaturen stigit med cirka 1,1 grader Celsius.
Förra gången jorden gick igenom en så snabb temperaturökning var efter den senaste istiden för cirka 9 600 år sedan, den så kallade yngre dryasperioden.
Då steg de globala temperaturerna också med cirka 1,1 grad. Men den gången skedde det under period på 1 100 år, inte bara 140 år, som fallet är i dag.
Den svenske fysikern Svante Arrhenius konstaterade redan 1886 att mänsklig aktivitet påverkar atmosfären och jordens temperatur. Arrhenius ställde upp ett antal modeller som visade att förbränning av kol ökar mängden koldioxid i atmosfären och därmed värmer upp jorden.
Vår tids klimatförändringar började ta fart på allvar i och med industrialiseringen för cirka 250 år sedan.
Industrialiseringen medförde en ökande förbrukning av fossila bränslen som olja, kol och gas till exempelvis transport och industriella maskiner.
Enligt IPCC-rapporten ligger källor skapade av människan bakom 1,07 grader av den globala uppvärmningen – framför allt de enorma mängder växthusgaser vi har släppt ut under de senaste 250 åren.
De globala utsläppen av koldioxid (CO2) ökade med sex procent 2021 till 36,3 miljarder ton, vilket är den högsta nivån någonsin. Kina och USA är de största bovarna vad gäller koldioxidutsläpp.
Vilka klimatförändringar har störst betydelse för människor och djur?
Värmeböljor, översvämningar, stormar och jordskred. Det är bara några av de katastrofer som de globala klimatförändringarna för med sig.
Och de extrema väderfenomenen innebär stora omkostnader för samhället, både ekonomiskt och i förlorade människoliv.
En rapport från World Meteorological Organization (WMO) från 2021 visar att katastrofer relaterade till vädret har kostat sammanlagt två miljoner människoliv och orsakat skador globalt för knappt 37 biljarder kronor (det vill säga 37 000 miljarder kronor) sedan 1970.
Det motsvarar 115 dödsfall om dagen samt dagliga skador för cirka 2,1 miljarder kronor.
Världens naturkatastrofer har femdubblats sedan 1970 jämfört med föregående 50 år, konstaterar rapporten.
Och det extrema vädret har speciellt stora konsekvenser för världens alla fattiga.
Hela 91 procent av alla dödsfall relaterade till naturkatastrofer har ägt rum i utvecklingsländer under perioden mellan 1970 och i dag.
I synnerhet fattiga nationer lider av klimatförändringarna – bland annat därför att de inte har den infrastruktur som krävs för att motstå de extrema väderfenomenen. Den slutsatsen drar OECD i sin rapport rapport. Bilden visar en översvämmad huvudled i den indiska staden Gurugram efter massiv nederbörd 2020.
De naturfenomen som har kostat flest människoliv det senaste halva århundradet är enligt WMO:
- torka - 650 000 dödsfall
- stormar - 577 232 dödsfall
- översvämningar - 58 700 dödsfall
- extrema temperaturer - 55 736 dödsfall
Bara under 2022 raserade extremt väder flera regioner av jordklotet – med katastrofala följder.
Pakistan drabbades av våldsamma översvämningar under regnperioden mellan juni och oktober, då landet fick fyra gånger med nederbörd än normalt. Mer än 1 700 människor omkom och miljontals förlorade sina hem.
I Europa blev sommaren 2022 den varmaste någonsin. Samtidigt föll mycket lite nederbörd, vilket resulterade i den värsta torkan i Europa på 500 år. Hundratals människor avled av värmeslag och jordbruket led ekonomiskt på grund av förstörda skördar och avsaknad av livsmedel.
Isbjörnen kan ha dött ut om hundra år, konstaterar forskare i en rapport från 2020. Den globala uppvärmningen har fått isen på Arktis att smälta i ett aldrig tidigare skådat tempo, vilket bland annat innebär att isbjörnens livsmiljö utplånas så att den får allt svårare att hitta föda.
Människor är dock inte ensamma om att lida av klimatförändringarna.
Enligt en stor FN-rapport om tillståndet av jordens biologiska mångfald hotas nämligen upp emot en miljon av jordens arter av utrotning. Många av dem riskerar att försvinna helt inom de närmaste årtiondena.
En av orsakerna till förlusten i biologisk mångfald är klimatförändringarna. Det är svårt för arter och ekosystem att anpassa sig efter de stora klimatiska skillnaderna.
En vetenskaplig rapport från 2016 konstaterar att regional utrotning som har orsakats av klimatförändringar är så utbred att det har påvisats i 47 procent av 976 undersökta arter.
En av de platser där det ser riktigt illa ut för djur- och växtliv är Arktis.
Enligt rapporten The State of the Arctic Terrestrial Biodiversity Report är flera av de arktiska arterna under stor press och kommer att tvingas allt längre norrut i takt med klimatförändringarna i Arktis.
Vad gör vi för att bekämpa klimatförändringarna?
År 1992 ledde världskonferensen om miljö och utveckling i Rio de Janeiro till enighet om att skapa en ramkonvention om klimatförändringar.
Konventionens syfte var att begränsa de globala utsläppen av växthusgaser.
År 1997 ägde Kyotomötet rum och det resulterade i Kyotoprotokollet som trädde i kraft 2005.
Målsättningen var att världens industrialiserade länder skulle ha stabiliserat utsläppen av koldioxid och andra växthusgaser på 1990-talets nivå före år 2000. Nästan ingen uppnådde det målet.
På klimattoppmötet i Paris i december 2015 enades världens länder om ett historiskt klimatavtal.
Länderna enades om att göra sitt yttersta för att uppvärmningen inte ska stiga med mer än två grader – och helst inte mer än 1,5 grad – före 2030.
Delegationsledarna vid klimattoppmötet COP21 i Paris 2015.
Det blir dock mycket svårt, för att inte säga omöjligt, att nå den målsättningen.
I oktober 2022 kom FN-rapporten Emission Gap ut. I den drogs slutsatsen att det är "mycket osannolikt" att vi når målet att hålla oss under 1,5 grader.
Sammanlagt 77 forskare ligger bakom rapporten som konstaterar att världens har kurs mot en temperaturökning på 2,8 grader år 2100, om vi fortsätter som hittills.
Gör vi ingenting alls för att begränsa koldioxidutsläppen, kommer framtiden att se ännu dystrare ut.
*Bildtext
Enligt beräkningar från OurWorldInData kommer den globala temperaturökningen i så fall att ligga mellan 4,1 och 4,8 grader när vi går in i nästa århundrade.
Utfasning av fossila bränslen till fördel för grön energi samt implementeringen av nya tekniker, som bland annat kan fånga in och lagra koldioxid, är några av redskap som måste användas för att klimatförändringarna ska bromsas.
Det kostar enorma belopp att bromsa utsläppen av växthusgaser, men det är ännu dyrare att låta bli.
Enligt världens största konsultföretag Deloitte kommer klimatförändringarna att kosta världssamfundet omkring 1 800 biljarder kronor fram till 2072 om utvecklingen fortsätter som nu.