Jordens skogar är en klimatdjungel

En miljard nya träd före 2025! Det är målet för ett av världens största skogsplanteringsprojekt, som drivs av miljöorganisationen The Nature Conservancy. Alla dessa träd planteras i länder som Brasilien, Mexiko, USA och Kina, i syfte att bromsa den globala uppvärmningen.

Vid en första anblick kan det tyckas vara en riktigt bra idé. När träd växer suger de åt sig koldioxid ur luften och lagrar den, så att den inte längre fungerar som växthusgas i atmosfären. Och det är något vårt klot behöver.

Koncentrationen av koldioxid i atmosfären är i dag 50 procent högre än före industrialiseringen – och den ökar fortfarande, trots att vi kämpar för att minska utsläppen.

Ändå har forskare börjat ifrågasätta fördelarna med att plantera mer skog. De senaste årtiondenas forskning har visat att samspelet mellan skog och klimat är otroligt komplicerat, samt att skogarna kan ha både nedkylande och uppvärmande effekter, beroende på var de växer.

Ännu mer komplicerad blir bilden i framtiden, när jordklotet är varmare och atmosfären innehåller ännu mer koldioxid. När de villkoren förändras kan en skog som tidigare var nedkylande, nämligen plötsligt bli motsatsen.

Därmed är skogarna en viktig joker i spelet om hur klimatet kommer att utvecklas – och det är ett spel, i vilket spelreglerna hela tiden kan ändras.

Träd kan leva i hundratals år och därför får dagens beslut om var vi planterar ny skog konsekvenser mycket långt fram i tiden.

Skogarna har krympt dramatiskt

Totalt sett har jordens skogar krympt drastiskt under de senaste 100 åren. Utvecklingen nådde sin kulmen på 1980-talet, då vi förlorade 150 miljoner hektar skog, motsvarande 225 miljoner fotbollsplaner – eller ett område tre gånger större än Spanien.

Sedan dess har tillbakagången bromsats till viss del, men vi förlorar fortfarande skog. Sedan år 2000 fram till i dag har vi förlorat upp emot 100 miljoner hektar skog, men förlusten sker inte längre över hela världen. Medan tropikerna fortfarande förlorar stora skogsarealer, blir skogarna i de tempererade delarna av världen faktiskt större.

Forskare uppskattar att jordens skogar i dag har lagrat 861 gigaton kol och varje år absorberar mer än 7,5 gigaton – vilket är mer än USA årligen släpper ut.

De tropiska skogarna står i dag för cirka hälften av allt lagrat kol i världens träd. Men den bilden kommer att förändras om den tropiska skogen fortsätter att krympa, samtidigt som den tempererade skogen växer.

Så länge vi totalt sett förlorar skog, kommer lagringen av kol i skogarna att minska och det leder till ett varmare klimat. Uppvärmningen förvärrar situationen ytterligare i och med att ett varmare klimat torkar ut jorden och ökar risken för både skogsdöd och bränder.

Bränder och den biologiska nedbrytningen av döda träd frisätter det lagrade kolet, vilket kan vända upp och ned på skogens klimateffekt.

Träden intar ny mark

Den globala uppvärmningen har dock inte en enbart negativ inverkan på skogarna. Den innebär även att träd kan börja växa på platser där det tidigare har varit för kallt. Tillsammans med den fortsatta skogsskövlingen i tropikerna betyder det att skogarna kort sagt är i färd med att flytta runt på världskartan.

Globalt sett har den stigande temperaturen och koncentrationen av koldioxid olika effekter på skogarna. Det visar en studie från 2021, efter att forskare vid Brown University i USA hade spelat igenom olika scenarier i datormodeller.

Simuleringarna avslöjar att högre temperaturer i sig själva leder till mindre skog världen över. Överhettningen och uttorkningen av de tropiska skogarna medför större förluster än tillväxten som dyker upp utanför tropikerna, på grund av längre tillväxtsäsonger.

Men när forskare tar med ökningen av koldioxid i modellerna, ritar simuleringarna upp en mycket mer positiv bild. Vid en koldioxidökning på 33 procent jämfört med i dag visar simuleringarna en enorm förstärkning, som resulterar i 23 procent mer skog i världen jämfört med före industrialiseringen.

Det är framför allt de nordligaste tempererade områdena som blir grönare, men skogarna breder överraskande nog ut sig även i torra, subtropiska regioner. Orsaken är att överflödet av koldioxid gör träden mindre törstiga på vatten.

Normalt förlorar träd mycket vatten, som avdunstar från bladen. Avdunstningen sker via samma porer i bladen, som träden använder till att ta upp koldioxid. Om luften blir rikare på koldioxid, behöver träden inte öppna porerna lika mycket för att ta upp den, och det minskar avdunstningen.

Klimatmässigt sett är det dock en hårfin balans. Utan avdunstning från träden bildas det nämligen färre moln, som också har inflytande på jordens temperatur. Molnen reflekterar tillbaka en stor del av solens strålning ut i rymden, så att den inte når ned till och värmer upp jorden.

Om träden håller kvar vattnet för effektivt och inte levererar ånga till molnen, kommer det därför att resultera i en uppvärmande effekt.

Polarcirkeln blir grön

Ett liknande fenomen sker i de skogar som breder ut sig i de nordligaste områdena, där de undan för undan börjar tränga in i polarcirkeln.

Även om den nya arktiska skogen suger till sig av atmosfärens koldioxid, så ger den inte nödvändigtvis en kylande effekt på klimatet – snarare tvärtom.

När den ljusa och delvis snötäckta tundran byts ut mot mörk skog, reflekteras mindre av solens strålning tillbaka ut i rymden. I stället värmer strålarna upp träden, luften och jordytan.

Ny skog är därför långt ifrån alltid goda nyheter för klimatet. Effekten av skogarna beror på hur de växer, vilken miljö de ersätter, hur varmt det blir och hur koncentrationen av koldioxid utvecklas – det vill säga fyra faktorer som dessutom påverkar varandra kors och tvärs.

Resten av detta århundrade kommer klimatet utan tvekan att bli varmare, vilket kommer att leda till större uttorkning av skogsområden och därmed fler skogsbränder.

På kort sikt bidrar bränderna självfallet till ytterligare uppvärmning, eftersom koldioxidslukande träd försvinner och den stora mängd kol som finns lagrad i dem frisätts.

Men på längre sikt har inte ens skogsbränder någon entydig klimateffekt. I de skogstyper som finns i det tempererade klimatbältet, kan bränderna bana väg för tätare skog med nya arter som har en mer nedkylande effekt.

Lövträd slukar mer koldioxid

Ett konkret exempel finns i Alaska, där bränder 2004 härjade i områden med granskog. Granträden ersattes sedan med snabbväxande lövträd som asp och björk, som både är mindre brännbara och kan lagra fem gånger så mycket kol.

Sammantaget står forskarna inför en något förvirrande bild av hur skogarna påverkar klimatet och tvärtom. Men det står klart att om vi planterar ny skog på fel platser, riskerar vi att öka den globala uppvärmningen i stället för att bromsa den.

Ett olyckligt exempel har redan observerats i den israeliska Negevöknen, där man på 1960-talet planterade fyra miljoner barrträd. Enligt mätningar, genomförda av israeliska forskare från Weizmann Institute of Science, överstiger skogens uppvärmande effekt i dag dess nedkylande inverkan.

Trädens lagring av koldioxid kan helt enkelt inte uppväga att skogen absorberar mer instrålning från solen än den karga öknen gjorde tidigare.

Forskarnas uppskattning är lyckligtvis att skogen med tiden ska kunna lagra mer kol, så att den totalt sett får en nedkylande effekt – men det kan ta ytterligare 20 år innan den förändringen sker.

När de små träden sattes ned i den israeliska ökensanden, drömde ingen om att skogen under ett halv århundrade skulle bidra till den globala uppvärmningen – om klimateffekten överhuvudtaget ingick i planerna redan på 1960-talet.

Det kan gå lika illa i dag, om nya skogsplanteringsprojekt inte tar med det enormt komplicerade samspelet mellan skog och klimat i beräkningarna, när forskare nu börjar få överblick över hur det hänger ihop.