Den norra jetströmmen är en kraftig västlig vind som blåser över hela jordklotet.
Från år till år uppstår variationer i jetströmmen, men klimatförändringarna kommer att pressa vädersystemet längre norrut under de kommande decennierna. Det kan få allvarliga konsekvenser för klimatet i Skandinavien.
Hittills har forskare vetat ytterst lite om sambandet mellan jetströmmen och vädret vid ytan. Men nu har klimatologer borrat djupt ned i inlandsisen för att hitta svar.
Klimatforskaren Matthew Osman arbetade med insamlingen och analysen av de grönländska iskärneborrningarna.
Med hjälp av iskärnor går det att avläsa årsnederbörden flera hundra år tillbaka i tiden.
Därför samlade klimatforskarna in 50 borrprover från olika platser på Grönland och analyserade nederbördsmängder samt vattenmolekylernas kemiska sammansättning år för år i samtliga prover.
Baserat på kunskap om jetströmmens förlopp under de senaste decennierna och analyserna av de 50 borrkärnorna kunde klimatforskarna pussla ihop en historisk bild av vindens geografiska förlopp och intensitet under de senaste 1 250 åren.
De undersökte sedan sambanden mellan jetströmmens förlopp och vädret vid den aktuella tiden.
Beräkningarna visade exempelvis att jetströmmen var särskilt svag över de brittiska öarna 1728 och 1740, vilket borde ha resulterat i lägre temperaturer och mindre nederbörd. Och det var just dessa två år som Storbritannien och Irland upplevde kyla, torka och missväxt. Hundratusentals människor dog av svält.
Så långt tillbaka som 1374 var jetströmmen ovanligt nordlig, och dettaa år drabbades den iberiska halvön – Spanien och Portugal – av extrem torka och svält.
Forskare är eniga om att den globala uppvärmningen kommer att innebära att jetströmmen i genomsnitt kommer att röra sig längre norrut, och med hjälp av de grönländska iskärnsborrningarna är det nu möjligt att förutse vilka konsekvenser detta kan få.
Om den globala uppvärmningen fortsätter kan jetströmmens nya förlopp leda till allvarliga
klimatförändringar redan under de kommande decennierna.
År 2060 kan klimatet i södra Europa ha blivit så torrt att det inte längre går att bedriva jordbruk som i dag. I Skandinavien, som redan får mycket nederbörd, kan nederbörden öka så pass mycket att det kräver drastiska anpassningar.