År 2017 jämförde Kimberly Nicholas från Lunds universitet och geografen Seth Wynes 148 studier om koldioxidreducerande livsstilsförändringar som återvinning, kallvattenstvätt och köttfria dagar. Deras slutsats var tydlig – mycket av det som du säkert redan gör är i princip helt utan effekt.
Exempelvis sparar du cirka 0,2 ton koldioxid om året genom att återvinna och sortera avfall. För att verkligen hjälpa klimatet behöver du ändra dina vanor och din livsstil i större utsträckning.
Bli vegan
Årlig besparing: 0,8 ton koldioxid
Husdjur som höns, grisar och kor har ett eget konto i jordens stora klimatbokföring. Till skillnad från exempelvis naturskog avlägsnar inte odlings- och betesmark koldioxid från atmosfären på ett effektivt sätt. Bearbetning och frakt av kött, mjölk och ägg kräver också varje år miljardtals kilometer av transporter med lastbil och tåg.
Via mag- och tarmluft avger dessutom alla idisslare – kor, getter och får – den aggressiva växthusgasen metan.
RÖSTA: Nytt köttpris eller inte?
Tyska forskare från Teknische Universitet München har räknat ut att kött totalt sett bör vara 146% dyrare än i dag om belastningen på klimatet ska ingå i priset. Det innebär att 500 gram nötkött som vanligtvis kostar 45 kronor skulle kosta 111 kronor.
Sammantaget innebär det att om du äter kött så utgör du en extra belastning på klimatet motsvarande 0,8 ton koldioxid om året jämfört med en vegan, som avstår helt från animaliska produkter.
Husdjuren är dock inte ensamma om att släppa ut metan. Det gör även många vilda djur, exempelvis giraffer, hjortar och vilda oxdjur. Minskningen av de naturliga bestånden neutraliserar emellertid inte utsläppen från husdjuren.
Korna i det amerikanska jordbruket är tre gånger fler än de bisonoxar som levde på prärien innan människan kom till Nordamerika.
Håll dig på marken
Årlig besparing: 1,6 tons koldioxid
Passagerarflygplan använder jetbränsle baserat på råolja, som medför koldioxidutsläpp. Det ökade globala resandet har gjort att utsläppen från flygtrafiken fördubblats de senaste 25 åren, trots att flygplanen har blivit mer energieffektiva.
Forskarnas beräkningar visar att varje gång man skippar en längre flygresa, exempelvis en tur och returresa till USA, besparar man atmosfären 1,6 ton koldioxid.
Utsläppen från bränslet är inte flygbranschens enda klimatpåverkan. De vita strimmorna av vattenånga och iskristaller på himlen efter högt flygande jetflygplan påverkar också.
De kastar tillbaka den värmestrålning som jorden sänder ut i rymden till marken och ökar därmed den globala uppvärmningen.
Jetstrimmor bevarar värmen
Högt flygande jetflygplan bildar kondensstrimmor av ånga och iskristaller. De både skuggar solen och håller kvar värmen, men totalt sett bidrar de till att öka den globala uppvärmningen.
Dagtid reflekterar kondensstrimmorna en del av solens strålar, vilket ger en viss kylande effekt.
Dygnet runt reflekterar strimmorna utstrålningen av värme tillbaka mot marken.
Låt bilen stå
Årlig besparing: 2,4 tons koldioxid
Ett liv utan bil kan enligt forskarna göra att 2,4 ton mindre koldioxid släpps ut i atmosfären varje år.
Effekten påverkas förstås av vad du gör i stället. Om du cyklar är effekten hela 2,4 ton, medan en övergång till kollektivtrafik minskar utsläppen med 25–75 procent.
En elbil som kör på el från enbart gröna energikällor halverar i runda tal koldioxidutsläppen, men en
elbil blir aldrig 100 procent koldioxidneutral.
Elbilar medför store koldioxidutläpp
Produktion av elbilar och batterier medför koldioxidutsläpp, så om elen de laddas med inte kommer från gröna energikällor belastar elbilarna klimatet nästan lika mycket som bensindrivna bilar.
Batteritillverkning
Produktion, underhåll med mera
Elektricitet och bensin
Utsläpp från motorn
Skaffa färre barn
Årlig besparing: 58,6 tons koldioxid
Människan är den främsta källan till koldioxidutsläpp i atmosfären. Ett barn som växer upp i dagens Qatar kommer exempelvis troligen att släppa ut 3 000 ton koldioxid under 80 år.
Om vi i väst skaffar ett barn färre än vi tänkt får inte bara planeten en storförbrukare mindre. Om även utsläppen från barnets barn, barnbarn och så vidare räknas med kan man säga att världen slipper koldioxidutsläpp från flera generationer.
Forskarna kallar fenomenet för en persons eftermäle. Beräkningar visar att eftermälet i USA motsvarar 5,7 gånger den mängd växthusgaser man som förälder själv ansvarar för.
Totalt uppgår den genomsnittliga besparingen av att skaffa ett barn mindre till 58,6 ton koldioxid per år. I Norden är siffran lägre eftersom våra energikällor är grönare. År 1996 släppte varje svensk ut 7,73 ton koldioxid per år, medan siffran år 2017 hade minskat till 5,13 ton.
Den rika världen driver på klimatförändringarna
Invånarna i världens rika länder släpper ut majoriteten av de klimatförändrande växthusgaserna, men länder i snabb utveckling – exempelvis Kina – har med tiden nått upp till samma nivå av koldioxidutsläpp per invånare och år.
USA
Ett av världens länder med störst utsläpp av koldioxid. Siffran har dock minskat med 20 procent sedan 1990-talet.
Norden
Vi släpper ut tre gånger för mycket koldioxid i förhållande till 2050-målet, 2,1 ton per år.
Kina
Det årliga utsläppet av koldioxid per person har ökat med 250 procent under de senaste 30 åren.