Träd har olika tillväxtstrategier, som samtliga har för- och nackdelar. Träd som växer snabbt blir sällan lika gamla som de träd som växer långsammare. Men träden måste träffa ytterligare ett val, nämligen mellan att repsorduceras snabbt eller växa högt. Och på det området gör de långlivade pionjärerna en uppoffring. De växer snabbt, men blir ändå gamla. Däremot reproducerar de sig mycket långsammare än sina mer kortvuxna grannar.
Våra nuvarande klimatmodeller har värderat alla träd likadant, utan att ta med deras olika tillväxtstrategier i beräkningen, och därför underskattas effekten av de långlivade pionjärerna, som forskare nu anser att vi bör skydda tidigt i deras liv.
Gamla träd slutar ta upp CO2
Storlek och ålder är emellertid inte allt. En annan studie, publicerad i tidskriften Nature, visar faktiskt att vissa träd slutar växa och ta upp CO2 när de uppnår en viss ålder – oavsett omgivningarnas CO2-nivåer.
Det beror på att trädets tillväxt också beror på tillgängliga näringsämnen. Forskarna undersökte australiska eukalyptusträd, som slutade att växa därför att jorden runt dem saknade fosfor.
Därför gör det ingen skillnad för CO2-utsläppen att låta de gamla eukalyptusträden stå kvar. Man kan faktiskt föreställa sig en situation, där det är mer gynnsamt att fälla dem om man kan garantera att de används till byggmaterial som ersättning för exempelvis betong.
Forskarna bakom studien slår dock fast att andra regler kan gälla för andra trädtyper och områden, där jorden är mer näringsrik. Vad betyder det för de stora pionjärträden? Jo, de fortsätter kanske inte med att dammsuga upp CO2 från atmosfären för evigt, men i gengäld suger de upp mycket mer än sina grannar under sin livstid.