När dinosaurierna levde var koldioxidnivåerna på jorden drygt 100 gånger högre än i dag. Under människans tid på jorden har mängden koldioxid i luften varit ovanligt låg.
Vi har dock en sak gemensamt med dinosaurierna när det kommer till koldioxid: Mängden koldioxid i luften vi som andas ökar oroväckande snabbt.
Vid den tiden berodde det på massiva vulkanutbrott och asteroidnedslag, i dag beror det på mänsklig industrialisering av planeten.
I en nyligen publicerad intervju med Columbia University går en av världens ledande paleontologer, Paul Olsen, igenom koldioxidens historia på jorden.
Paul Olsen är geolog och paleontolog vid Columbia Climate Schools Lamont-Doherty Earth Observatory. Han är en av världens ledande experter på jordens koldioxidhistoria.
"Problemet i dag är inte enbart högre globala temperaturer eller koldioxidnivåer. Problemet är förändringstakten", säger Olsen.
"Under större delen av jordens historia har koldioxidnivåerna i allmänhet förändrats ytterst långsamt. Det gav organismer och deras ekosystem tillräckligt med tid att anpassa sig till klimatförändringarna genom både evolution och migration."
En kort klimathistoria
Redan under det som kallas den kambriska perioden, för mellan 542 och 485,4 miljoner år sedan, var koldioxidnivån drygt 20 gånger högre än i dag samtidigt som medeltemperaturen var tio grader varmare.
Trots detta ledde syresättningen av haven till en explosion av liv när växter på land började slå rot. Mitt i denna blomstring upplevde jorden sin första massutrotning, som utplånade upp till 85 procent av alla marina arter.
Katastrofen orsakades antingen av bildandet av massiva glaciärer och en drastisk sänkning av havsnivån, eller av att de första landväxterna fick den globala temperaturen att sjunka genom att absorbera stora mängder koldioxid.
Under ett antal miljoner år stabiliserades klimatet och nya arter kunde dyka upp.
En rekonstruktion av koldioxidhalterna under de senaste 400 miljoner åren och fram till cirka år 0. De blå områdena markerar istider. Grafen visar att flera massutrotningshändelser har inträffat ungefär samtidigt som snabba förändringar i koldioxidnivåer.
Klimatdata från det förflutna
Paleoklimatologer har över tid registrerat jordens koldioxidhistoria genom att rekonstruera tidigare temperatur- och koldioxidnivåer från studier av iskärnor, fossiliserat pollen, trädens årsringar, koraller och stenar.
Där har de kunnat se att tre stora mekanismer har lett till de koldioxidnivåer vi har i dag:
- Havet absorberar stora mängder koldioxid.
- Koldioxid samlas i vittringen av stenar som blir till kalksten i haven.
- Växter tar upp koldioxid genom fotosyntes.
Samtliga tre mekanismer pågår under tusentals år.
"Men när jorden upplever snabba förändringar i atmosfäriska koldioxidkoncentrationer – som det vi upplever i dag på grund av mänskliga aktiviteter – reagerar dessa tre mekanismer inte tillräckligt snabbt för att kompensera för de drastiska förändringarna", förklarar Olsen.
Han jämför den nuvarande förändringstakten i vår atmosfär med de gigantiska vulkanutbrotten för 202 miljoner år sedan och det gigantiska asteroidnedslaget för 66 miljoner år sedan som utplånade dinosaurierna.
Denna graf visar att koldioxidnivåerna är högre i dag än de har varit de senaste 800 000 åren. Ökningen sker snabbare än vad arter hinner anpassa sig.
Till skillnad från i dag har de överlevande organismerna kunnat anpassa sig till klimatförändringarna. Detta är mindre troligt med den nuvarande uppvärmningstakten, säger Olsen.
Skulle vi nå samma koldioxidutsläpp som på dinosauriernas tid tror han att vi har goda chanser att överleva.
Detta skulle dock främst bero på våra tekniska framsteg snarare än naturlig evolution. Samtidigt skulle vi människor kunna bo i regioner på högre breddgrader, men det kommer att råda brist på mat och vatten.