Världens fattigaste länder släpper ut minst koldioxid i världen, men samtidigt är dessa länders befolkningar som drabbas hårdast av flodvågor, torka och andra katastrofer som skapats av klimatet.
Utvecklingsländerna behöver därför vara rustade för att hantera klimatförändringarna och kunna begränsa användningen av fossila bränslen – något som kräver investeringar i miljardstorlekar.
Detta framgår i en ny rapport som nyligen presenterades vid FN:s årliga klimatkonferens COP27, som för närvarande pågår i Sharm El Sheikh i Egypten.
Rapporten, som beställts av de brittiska och egyptiska regeringarna, visar att utvecklingsländer behöver mer än två biljoner dollar årligen fram till 2030 för att bromsa den globala uppvärmningen och hantera konsekvenserna av klimatförändringarna.
Om man lyckas nå en uppslutning bakom miljardbiståndet kommer pengarna att täcka behovet av klimatfinansiering i alla världens utvecklingsekonomier förutom Kina.
Tusentals människor har demonstrerat för mer ambitiösa klimatmål inför COP27. Här protesterar demonstranter under en klimatmarsch i Bryssel, Belgien i oktober.
Långt från målet
Pengarna ska användas dels för att begränsa ländernas utsläpp av växthusgaser, dels för att rusta länderna för att stå emot konsekvenserna av klimatförändringarna.
Enligt rapportens författare bör en biljon dollar komma från rika länder, investerare samt multilaterala utvecklingsbanker.
Resten av pengarna, cirka 1,4 biljoner dollar, måste komma från privata och offentliga aktörer i utvecklingsländer.
Sammantaget är det ett betydligt större belopp än vad som hittills investerats i klimatkampen i världens fattigaste länder.
Syftet med den nästan 100 sidor långa rapporten är att presentera en handlingsplan som kan göra den globala ekonomin grönare i en takt som är tillräckligt snabb för att uppfylla målen i Parisavtalet.
Vi är dock långt ifrån det målet, varnade FN strax före klimatkonferensen.
"Vi befinner oss på en motorväg till klimathelvetet med foten på gaspedalen." António Guterres, FN:s generalsekreterare
Med andra ord – om vi ska kunna bromsa de globala temperaturökningarna till 1,5 grader, vilket är målet med avtalet, måste våra koldioxidutsläpp minskas rejält.
"Vi befinner oss på en motorväg till klimathelvetet med foten på gaspedalen", löd de allvarliga orden från FN:s generalsekreterare António Guterres i hans öppningstal.
Se FN-chefens allvarliga öppningstal om klimatsolidaritet i videon här:
Också i de rika ländernas intresse
Enligt klimatekonomen Nicholas Stern, en av författarna bakom rapporten, borde världens rika länder ha ett stort intresse av att hjälpa världens utvecklingsekonomier.
– De rika länderna borde inse att det ligger i deras egenintresse – och också att det handlar om rättvisa med tanke på de allvarliga konsekvenserna av deras nuvarande och tidigare höga utsläppsnivåer – att investera i klimatåtgärder i tillväxt- och utvecklingsländer", säger Nicholas Stern till The Guardian.
Enligt Stern kommer det kommande decenniets tillväxt i energiinfrastruktur och konsumtion främst att ske i utvecklingsländerna och därför är det avgörande att ländernas energikällor omvandlas från fossila bränslen till grön energi.
Alternativet kommer att få ödesdigra konsekvenser både i de fattiga länderna och i resten av världen, enligt Stern.
På klimattoppmötet, som inleddes den 6 november och pågår till den 18 november, kommer en av de viktigaste punkterna på agendan att vara just frågan om klimatkompensation.
För första gången någonsin kommer det att diskuteras på klimatkonferensen om rika länder ska vara med och betala för den förstörelse som klimatförändringarna orsakar i fattiga länder.