7,4 biljarder beräkningar per sekund. Forskarna måste använda extrema superdatorer när de räknar ut hur klimatet kommer att se ut i framtiden.
Men vår extremt förenklade version av forskarnas klimatmodeller gör det möjligt för dig att förutspå framtidens klimat med hjälp av en miniräknare.
Modellen består av en enda formel:
Om du inte orkar skriva in formeln i miniräknaren kan du använda vår klimatkalkylator nedan.
Vad innehåller modellen?
Modellen är extremt förenklad. Den räknar ut jordens yttemperatur, T, mätt i Kelvin (du kan räkna om till Celsius genom att subtrahera med 273,15).
Men den förutsätter att jorden är ett enhetligt grått klot med en enkel enhetlig atmosfär – den tar exempelvis inte hänsyn till vind, förångning och temperaturskillnad på olika platser i världen.
I modellen träffar en viss mängd solenergi S jordytan och en del av energin reflekteras rakt ut i rymden igen. Hur mycket solenergi som skickas ut igen avgörs av det så kallade albedovärdet, α.

En enkel klimatmodell kan ge en fingervisning om framtidens klimat.
En del av värmen från jordytan absorberas av atmosfären och resten fortsätter ut i rymden. Hur mycket värme atmosfären fångar upp avgörs av atmosfärens så kallade emissivitet, ε.
Atmosfären friger därefter den absorberade värmen. Den ena hälften friges ut i rymden och den andra hälften skickas tillbaka mot jorden, där den bidrar till uppvärmningen av planeten.
Ta bort atmosfären
Vi har redan satt S, α och σ till sina normala värden:
S = 342 W/m2
α = 0,30
σ = 5,67*10-8 W/m2/K4
Vår atmosfär har vanligtvis en emissivitet, ε, på 0,76. Om atmosfären skulle absorbera all värme från jorden skulle ε vara 1 och om det inte fanns någon atmosfär skulle ε vara 0.
Uppgift 1: Justera emissiviteten och räkna ut vad jordens temperatur skulle bli om vi inte hade någon atmosfär:
Har du glömt vad emissivitet är? Det är den andel av jordens värmestrålning som atmosfären fångar upp.
Du hittar även lösningen på uppgiften längst ned på sidan.
Smält isen
I den enkla modellen kan vi härma denna effekt genom att minska jordens albedovärde, α.
Jordens albedovärde är ett genomsnitt av albedovärden för de olika typerna av yta som finns på planeten och av molntäcket. Det avgörs därför av hur stor procentandel av jordytan de olika typerna av yta utgör och hur stor del av planeten som är täckt av moln.
Uppgift 2: Justera procentdelen för de olika typerna av yta för att se vad albedovärdet och temperaturen blir om all is på jorden smälter. Antag att havsis ersätts av hav, landis ersätts av gräs och att övriga värden förblir som tidigare:
Har du glömt vad albedo är? Det är den andel av solljuset som jorden reflekterar rakt ut i rymden igen.
Du hittar även lösningen på uppgiften längst ned på sidan.
OBS: Denna klimatmodell är extremt förenklad. Den tar varken hänsyn till höjningar av havsnivån eller de konsekvenser som issmältningen leder till när det gäller vädersystem och havsströmmar. Uppvärmningen av vår planet kan dessutom förändra utbredningen av exempelvis öken, skog och molntäcke.
Bromsa utsläppen
Det innebär att koldioxid ökar atmosfärens emissivitet, ε, det vill säga den andel av värmestrålningen från jorden som atmosfären fångar upp.
Du kan beräkna hur mycket emissiviteten förändras om du känner till gasens så kallade strålningspåverkan, F, och jordens nuvarande temperatur i Kelvin, T0.
Ökning i emissivitet = (2*F/(σ*T04))*1,7
Den första del av formeln handlar uteslutande om koldioxidens effekt, medan talet 1,7 finns med för att ta höjd för att temperaturökningen bland annat ger mer vattenånga i atmosfären och detta ökar emissiviteten ytterligare.
År 2100 kommer strålningspåverkan, F, troligtvis att bli:
- 7 W/m2, om vi fortsätter med att släppa ut koldioxid som i dag
- 2 W/m2, om vi bromsar utsläppen kraftigt
Uppgift 3: Beräkna hur varm jorden blir i de två olika scenarierna. Vi har satt jordens nuvarande temperatur till 287,2 K (14,1 ℃) och albedovärdet till 0,30:
Du hittar även lösningen på uppgiften längst ned på sidan.
OBS: Detta är en extremt förenklad modell. Koldioxidens strålningspåverkan varierar i atmosfären och forskarna arbetar med att få fram mer exakta tal. Uppvärmningen av jorden leder dessutom till andra processer startar, såsom avdunstning, vilket gör det svårt att förutspå framtida emissivitet.
Fortsätt räkna
Du får gärna experimentera fritt med modellen.
Kom ihåg att den är väldigt förenklad. Syftet är främst att ge en inblick i hur klimatmodeller fungerar.
Du kan läsa mer om forskarnas klimatmodeller och hur de börjar bli ännu mer exakta i vår artikel Moln och is avslöjar klimatet år 2100.
Trevlig läsning.
Lösningar
Uppgift 1: Temperaturen blir -18,2 grader, det vill säga 32 grader kallare än i dag.
Uppgift 2: Temperaturen stiger från 14,2 grader till 15,5 grader, det vill säga en ökning med 1,3 grader.
Uppgift 3: Om vi fortsätter släppa ut koldioxid som vi gör i dag stiger temperaturen till 17,8 grader år 2100. Bromsar vi utsläppen blir temperaturen bara 15,1 grader.