Arktis smälter mycket fortare än befarat

Temperaturen vid havsytan i Norra ishavet stiger mycket snabbare än våra nuvarande klimatmodeller förutsäger.

Det är slutsatsen i en studie av en internationell forskargrupp publicerad i den vetenskapliga tidskriften Nature.

Genom att titta på temperaturmätningar vid havsytan i Norra ishavet från 1979 till i dag, konstaterar forskarna att temperaturen har ökat med 1 grad vart tionde år. På några platser ser det ännu värre ut: Över Barents hav och på Svalbard har temperaturen stigit med 1,5 grader för varje årtionde.

Så höga tal går inte ihop med de mer optimistiska klimatscenarierna. Värsta tänkbara scenariot, RCP 8.5, som även kallas ”business as usual-scenariot”, leder till en temperaturstigning år 2100 på 4,3 grader Celsius.

FN:s klimatscenarier

FN:s klimatpanel arbetar med ett flertal olika klimatmodeller, som bygger på olika scenarier för hur den globala temperaturen utvecklas från 2006 till 2100. Från bästa till värsta tänkbara scenario.

I bästa tänkbara scenariot – även kallat RCP 2.6 – hålls den globala temperaturökningen på omkring 2 grader Celsius vid slutet av århundradet jämfört med den förindustriella nivån

Det optimistiska scenariot motsvarar Parisavtalets målsättning, och om det lyckas kommer den arktiska isen sannolikt att smälta gradvis fram till mitten av århundradet, då den eventuellt kan återetableras långsamt – även om forskarna inte kan ge några garantier.

Sommarisen i Arktis är hotad

Tidigare under sommaren visade en satellitmätning att istäcket i Norra ishavet var historiskt lågt. Det har faktiskt inte funnits mindre sommaris sedan man började övervaka den med satelliter 1979.

Lägger man ihop den nedslående mätningen med det pessimistiska scenariot, ser det mycket mörkt ut för den arktiska isen.

Vi är faktiskt på väg i den riktning som leder till att sommaren i Arktis blir totalt isfri redan före 2035.

Så räddar vi den arktiska isen

Det finns bara ett sätt att rädda isen, och det är att reducera det globala CO2-utsläppet så mycket att vi håller kvar jordens temperaturökning på en måttlig nivå.

Parisavtalet 2015 skapade internationell enighet om att hålla den globala temperaturökningen under två grader Celsius 2100 jämfört med nivån före industrialiseringen i slutet av 1800-talet.

Bästa tänkbara scenariot:

Parisavtalet följs och temperaturen ökar med mindre än två grader. Den arktiska isen smälter fram till mitten av århundradet, varpå den eventuellt börjar återetableras i mindre omfattning.
Om avsmältningen kan bromsas vid 2050 kommer isen, som reflekterar en stor del av solens ljus, att hjälpa till att hålla ned den globala temperaturen ytterligare. Dessutom kan lokalbefolkningen bo kvar och regionens djurliv, bland annat isbjörnar, fjällugglor och valrossar, kommer att överleva.
Bästa tänkbara scenariot är osannolikt. Det finns delade uppfattningar, men en del forskare anser att sannolikheten ligger på omkring fem procent. För att det ska lyckas måste världsekonomin snabbt omställas till hållbara energikällor, och man måste satsa hårt på tekniker och metoder för att samla in koldioxid från atmosfären, så att det sammanlagda utsläppet faktiskt blir mindre än noll.

Värsta tänkbara scenariot:

Temperaturökningen i Arktis fortsätter i nuvarande tempo. Den arktiska sommarisen har försvunnit helt före 2035 – och den kommer kanske inte tillbaka.
Om sommarisen vid Arktis försvinner kommer den globala temperaturökningen att fortsätta ytterligare, eftersom vatten absorberar värmeenergi i stället för att reflektera den. Det kommer att leda till värre värmeböljor över hela jorden, men faktiskt även till kallare vintrar, eftersom den varma luften kan knuffa den polära jetströmmen längre söderut.
Enligt flera forskare är sannolikheten under tio procent. Även om den nya forskningen visar en snabbare historisk temperaturökning än förväntat, så finns det alltså fortfarande bred enighet kring att värsta tänkbara scenariot är relativt osannolikt. Troligen hamnar vi någonstans mellan de två scenarierna – men det kräver handling. Nu.