Är kor och nötkreatursavel verkligen ett klimatproblem?

Produktion av mjölk och nötkött omnämns alltid som ett problem för klimatet. Men kan kornas rapar och pruttar alls jämföras med andra källor till utsläpp av växthusgaser?

© Shutterstock

Kor producerar gasen metan i den första av deras fyra magar, kallad våmmen. Metanet hamnar i atmosfären när kon andas ut, rapar och pruttar, och gasen stiger även uppåt från komockorna. Raparna står för 90-95 procent av utsläppet.

Människokroppen släpper faktiskt också ut metan. Men medan en ko producerar cirka 100 kilo per år, släpper en människa bara ut 100 gram.

Metan, CH4, är en kraftig, men kortlivad växthusgas, som över en period på 20 år är 87 gånger starkare än koldioxid. Lyckligtvis är koncentrationen av metan i atmosfären flera hundra gånger lägre än koncentrationen av koldioxid.

1,5 miljarder kor rapar metan

Mängderna metan har ökat med upp emot 160 procent, sedan de människoskapta källorna på allvar började bidra till atmosfärens halt av växthusgaser. Det kan jämföras med att koldioxid har stigit med cirka 50 procent.

Mikroorganismer bildar metan

Kor släpper ut växthusgasen metan. Men det är faktiskt inte kon själv som producerar den. Det gör en grupp mikroorganismer som kon inte kan leva utan.

© Shutterstock & Lotte Fredslund

1. Kon tuggar och tuggar

Kor är idisslare och startar nedbrytningen av fodret genom att tugga och tugga om det och blanda det med saliv. Sedan formar tungan så kallade foderbollar som knuffas ned i svalget.

© Shutterstock & Lotte Fredslund

2. Mikroorganismer bryter ned

Gräs, majs och grovfoder har kraftiga cellväggar av cellulosa. Bakterier och svampar i de två första och kons fyra magar omvandlar cellulosan till bland annat smörsyra, som kon lever av.

© Shutterstock & Lotte Fredslund

3. Gasen släpps ut

Nedbrytningen producerar växthusgasen metan, som främst rapas ut i atmosfären. Metan ger 87 gånger mer uppvärmning per molekyl än koldioxid över en period på 20 år.

För ögonblicket kommer 40 procent av det nya metanet i atmosfären från naturliga källor och våtmarker. De övriga 60 procenten kommer från källor som har skapats av människan med jordens 1,5 miljarder nötkreatur som den största bidragsgivaren följda av soptippar och fossila bränslen.

Global uppvärmning beräknas som extra watt energi per kvadratmeter av jordytan. År 2023 är siffran för metan 0,6 W/m2, medan koldioxid värmer upp jorden cirka tre gånger så mycket.