Enligt forskarna ser vi redan konsekvenserna av [klimatförändringarna],(https://illvet.se/naturen/klimatforandringar) exempelvis i form av kraftigt ökade antal översvämningar i Sydamerika, Sydostasien och Europa, värmeböljor och skogsbränder i Australien och USA samt tornador och orkaner i Afrika och västra Stilla havet.
Om utvecklingen fortsätter blir det svårt att bevara liv på jorden, varnar forskarna.
Klimatkrisen kräver omedelbara åtgärder
För flera punkter bedömer forskarna att tillståndet redan har nått en nivå som vi inte kan göra något åt oavsett vad vi försöker. Amazonas djungel har exempelvis gått från att ta upp till att släppa ut koldioxid på grund av frekventa skogsbränder.
De dystra framtidsutsikterna förutsätter att jordens befolkning fortsätter med samma beteende som tidigare.
Men enligt forskarna finns det fortfarande tid att vända det sjunkande skeppet om vi drar nytta av efterdyningarna av coronapandemin och använder dessa som en språngbräda för en kollektiv förändring av vårt beteende.
Forskarna föreslår tre omedelbara lösningar:
- Globala skatter på koldioxidutsläpp.
- Avveckling och därefter ett totalt förbud mot fossila bränslen.
- Bevarande och säkerställande av stora skogs- och naturområden som kan ta upp och binda koldioxid.
Vissa parametrar – exempelvis användningen av sol- och vindkraft som växte med 57 procent från 2018-2021 samt marknaden för växtbaserad kost – går åt rätt håll, men enligt forskarna kommer jordklotets överlevnad an på en förbättring av de flesta parametrar.
Deras bedömning är publicerad i den vetenskapliga tidskriften BioScience och är en uppdatering av en liknande artikel från 2019.
Temperaturökningen måste bromsas
Om planeten ska ha en chans uppmanar forskare planetens beslutsfattare att ta itu med problemet vid ursprungskällan och bromsa mänsklighetens överutnyttjande av jorden.
Om det lyckas är chansen större att vi lyckas platta ut kurvan och hålla jordklotet under en genomsnittlig global temperaturhöjning på två grader, något som enligt tidigare internationell samstämmighet var ett minimum om en allomfattande klimatkatastrof ska kunna avvärjas.
Om temperaturhöjningen inte överstiger två grader undviker vi att
- 54 procent av de marina och landlevande djuren utrotas
- drygt 15 procent av jordens permafrost tinar och släpper ut stora mängder metan och koldioxid
- cirka 400 miljoner människor kommer att uppleva vattenbrist.
34 länder har svarat på forskarnas uppmaningar genom att erkänna att vår planet befinner sig i en nödsituation när det gäller klimatet (däribland större delen av Europa samt Nya Zeeland, Japan och Kanada).
Den verkliga omfattningen av nödsituationen presenterades nyligen i den 4 000-sidiga klimarapportfrån FN:s klimatpanel som har gjort en uppskattning av temperaturhöjningarna fram till år 2100.
Under de senaste 150 åren har temperaturen stigit med cirka 1,09 grader, men ökningen förväntas accelerera.
Forskarna uppskattar att vi är på väg mot en ökning med 1,5 grader inom de närmaste tjugo åren. Runt år 2100 kommer ökningen att vara cirka tre grader om vi inte lyssnar på vad forskarnas säger.