Mästare i förklädnad redo för ­attack

Nysningar, feber och rinnande snor. Nu är det influensasäsong igen och varje år insjuknar miljontals människor. Läkarna försöker förhindra smittan genom vaccinationer, men viruset är en en mästare på att kamouflera sig och lurar kroppens försvar genom små förändringar.

Shutterstock

Dag 1-2: Smitta

Atjooo! Din kollega hinner inte hålla handen för munnen innan hans nysning skickar iväg ett moln av salivdroppar i drygt 100 kilometer i timmen.

I dropparna finns miljontals viruspartiklar som far ut på kontoret i jakten på nästa offer, som inom ett par dagar kommer att drabbas av influensan.

Viruspartiklar angriper via luftvägarna

Viruspartiklar från en person som har drabbats av influensa kan hänga i luften och smittar innan sjukdomens utbrott i kroppen.

1. Avresa

Många viruspartiklar lämnar kroppen, allt för att infektera så många personer som möjligt. En nysning smittar från två dagar före sjukdomsutbrottet.

2. Transport

Partiklarna färdas i salivdroppar som kan flyga en hel meter. Vissa använder mikroskopiska droppar, så kallade aerosoler, som kan sväva i timmar.

3. Ankomst

Viruset hamnar i luftvägarna hos ett nytt offer, där det fortplantar sig i slemhinnans celler. ­Risken att insjukna ökar med antalet partiklar.

Dag 3-7: Sjukdom

Det första hindret för viruspartiklarna är cellerna i slemhinnorna i näsan och i halsen.

Viruset tar över produktionsapparaten i en cells inre, som används för att bilda nya viruspartiklar som kan sprida infektionen till andra celler längre ner i luftvägarna.

Invasionen sker emellertid inte utan kamp.

När ett virus når en cell känner känsliga proteiner på ytan genast igen partikelns främmande utseende. Proteinerna skickar en varning om angreppet till cellens inre, varefter ett moln av giftiga ämnen skjuts ut.

Samtidigt sänder cellen ut en signal som aktiverar vita blodkroppar i immunförsvaret. Så kallade T-celler och naturliga mördarceller förgiftar de infekterade cellerna och hindrar viruset från att föröka sig och sprida sjukdomen.

Om kroppen tidigare har varit smittad med samma typ av influensa har kroppen ett recept på vilka antikroppar som kan användas för att stoppa viruset. Men om virustypen är okänd pågår kampen längre. Då måste kroppen nämligen först uppfinna en ny antikropp som passar till det okända viruset.

Försvaret är påfrestande för kroppen och ger upphov till symptom som rinnande näsa, feber och smärta. Sjukdomen har brutit ut.

Immunförsvarets kamp gör kroppen sjuk

1 / 5

undefined

12345

Kroppens kamp mot influensan skapar sjukdomssymptom som snuva, hosta och feber. Viruspartiklarna måste ta upp kampen mot immunsystemet innan de kan sprida sig och fullborda smittan. Striden i kroppens inre är orsaken till de flesta symptomen.

© Flashpop/Getty Images

Vecka 2–3: Efterverkningar

Efter en vecka har immunförsvaret i de flesta fall bekämpat influensan.

Kampen har dock satt sina spår, vilket gör att symptom som svullna slemhinnor, ledsmärta och trötthet kan sitta i ända upp till två veckor.

Viruset gör också kroppen mottaglig för andra sjukdomar. När cellerna i immunförsvaret inriktas på en enda fiende kan andra virus och bakterier ta sig förbi.

Följdsjukdomar som lunginflammation kan vara livsfarliga, men under infektionen kan de angripna cellerna också överreagera och avge så många giftiga ämnen att det uppstår en så kallad cytokinstorm – en stark immunreaktion som påminner om en allergisk reaktion.

Det antas vara mekanismen bakom vissa av historiens mest dödliga influensaepidemier, exempelvis spanska sjukan år 1918.

Mutation

Bakom de värsta influensaepidemierna ligger så kallad influensa A. Denna typ av virus är besvärlig eftersom den finns i flera varianter som förändras från år till år och därmed kan överlista immunförsvaret.

På viruspartiklarnas yta sitter proteinerna ­hemagglutinin, H, och neuraminidas, N. Proteinerna finns i olika varianter som ger namn åt viruset, ­exempelvis H1N1, som är den vanligaste varianten. Men ­virusets proteiner kan mutera väldigt snabbt, så att deras utseende förändras en aning.

Varje år ställs därför kroppen inför en ny variant av influensavirus som immunförsvaret kan ha svårt att känna igen och bekämpa.

Orsaken till det är att antikropparna som kroppen bildar efter en infektion är skräddarsydda för att hitta specifika områden på H- och N-proteinerna, men samma detaljer finns inte alltid på den muterade varianten.

Influensan är en ­förvandlingskonstnär

Influensavirus muterar från år till år och lurar på så sätt immunförsvaret. Inte ens en årlig vaccination sätter stopp för smittan.

Henning Dalhoff & Lasse Lund-Andersen

Proteiner avgör typen

Influensavarianten får sitt namn efter vilken variant av de två proteinerna H och N som sitter på det yttersta skalet, exempelvis H1N1.

Henning Dalhoff & Lasse Lund-Andersen

Små detaljer förändras

Från år till år kan små detaljer i skalets proteiner mutera, så att viruset förändras en aning och då inte känns igen av kroppen.

Henning Dalhoff & Lasse Lund-Andersen

Virus behöver nycklar

En viss variant av influensaviruset kan bara infektera särskilda celler vars receptorer ­passar virusets proteiner.

Henning Dalhoff & Lasse Lund-Andersen

Influensan går till angrepp varje år

Varje år utvecklar läkarna ett vaccin som är till för att bekämpa de virusvarianter som identifieras tidigt på säsongen och som därmed har störst chans att utvecklas till epidemier.

Om läkarnas val faller på rätt varianter av influensan ger vaccinet ett bra skydd mot sjukdomen under det aktuella året, men det fungerar inte året därpå när viruset går till attack i en ny förklädnad.

Läs också:

Livsmedel

Sant eller falskt: Tuggummi stannar kvar i kroppen i åratal

2 minuter
Människan

Kan hypnos bota ångest och cancer?

14 minuter
Sjukdomar

Virus kan bota diabetes

12 minuter

Logga in

Fel: Ogiltig e-postadress
Lösenord behövs
VisaDölj

Redan prenumerant? Prenumererar du redan på tidningen? Klicka här

Ny användare? Få åtkomst nu!