Rinnande näsa, kliande ögon och överväldigande som orsakas av pollenallergi innebär en prövning för många under vår- och sommarmånaderna, särskilt mellan mars och augusti.
Men kroppens reaktion på pollen är faktiskt ett fel i vårt immunförsvar. Kroppen feltolkar de små dammkornen och sätter in alla krafter för att förstöra dem som om de vore farliga bakterier eller virus.
Det är denna missförstådda kamp och kroppens kemiska vapen som ger pollenallergi.
En solig, varm och torr vår kan skapa extrema mängder björkpollen. Säsongen för björkpollen är relativt kort, men intensiv.
Vad är pollen?
Pollen kommer från björk, al och hassel under våren, gräs på sommaren och från malörtsambrosia och mögel i slutet av sommaren.
Ordet pollen betyder 'damm' på latin och är det frömjöl, eller sädesceller om man vill, som en växt skickar iväg för att fortplanta sig. Pollenkornen svävar med vinden eller på ryggen av insekter och fångas in av märket i en annan växt – för att slutligen utvecklas till nya frön.
Pollenkornen är bara cirka 0,0015 centimeter i diameter – mindre än hälften av tjockleken på ett hårstrå – och kan sväva i luften.
Därför hamnar de lätt i våra kroppar via slemhinnorna i näsan, ögonen eller lungorna. Där sätter vårt immunförsvar omedelbart igång att identifiera dem och, om man får hösnuva, att bekämpa dem.
Hur verkar pollen i kroppen?
Hos människor med hösnuva skapar vita blodkroppar (B-lymfocyter) ett motgift i form av IgE-antikroppar, när de stöter på pollen för första gången.
Antikropparna cirkulerar med blodet och fäster sig på de celler i vår kropp som har till uppgift att tillkalla förstärkning, om kroppen skulle angripas utifrån. Dessa så kallade mastceller finns överallt i kroppen, men de är flest i huden samt i slemhinnorna i ögon, näsa och lungor.
Det är mastcellernas uppgift att fånga upp främmande kroppar genom att känna igen dem på deras tredimensionella ytstruktur med hjälp av antikropparna på mastcellernas yta.
När cellerna fångar upp ett pollenkorn som kroppen bildat antikroppar mot, frisätter cellerna signalsubstanser, däribland histamin. Det är dessa ämnen som ger hösnuvans klassiska symtom.
Histaminet påverkar nämligen nervändarna i näsa och ögon, och kroppen reagerar med klåda, svullnad och rinnande ögon och näsa. Den kraftiga reaktionen tjänar inget till när det bara är pollen som är inkräktare, så här spelar vårt immunsystem oss ett spratt.
Pollen är ett extremt fint damm från blomman som sprids vid växternas pollinering. De små pollenkornen kan leta sig in i näsa, öga och mun och få kroppens immunförsvar att reagera utan nytta.
Pollenallergi drabbar fler
Om en parasit försöker tränga in i näsan reagerar kroppen genom att blåsa eller skölja bort den med hjälp av nysningar eller snor. Tar den sig förbi ändå går immunförsvaret till motangrepp och får antikroppar att vara redo vid kroppens utgångar om en snyltare av samma art dyker upp igen.
Problemet för allergiker är att immunförsvaret tror att pollen är en parasit. Varför är fortfarande en gåta.
Forskare anser att allergier kan vara ärftliga, men att orsaken också kan finnas i miljön runt omkring oss - kanske har vi blivit för renliga så att vårt immunförsvar är understimulerat och inte korrekt utvecklat. Kanske påverkar kemiska ämnen i vår omgivning immunförsvaret och leder till att det felkodar.
Faktum är att alltfler lider av pollenallergi.
Säsongen för gräspollen sträcker sig från maj till slutet av augusti. Det är den längsta pollenperioden, och det beror på att de olika gräsarterna blommar vid olika tidpunkter under sommaren.
När är pollen värst?
Vissa allergiker märker knappt av sin hösnuva medan andra har stora problem från tidig vår till sen sommar.
Symptomen på pollenallergi kan vara speciell frustrerande och jobbiga vissa tider under dagen. Pollenhalten i luften kan variera och påverkas av vädret. Särskilt under torra, varma och blåsiga dagar är pollennivån hög – och ställer till problem för allergikerna.
Genom att kolla pollenrapporten dagligen kan man hålla sig uppdaterad på hur mycket pollen det finns i luften där man befinner sig.
Pollenprognoser och dagliga pollenrapporter anger den genomsnittliga pollenmängden per kubikmeter luft per dygn 15 meter över marken. Pollenrapporten presenterar dock bara en ögonblicksbild.