Det är en av världens vanligaste sjukdomar och drabbar mellan 20 och 50 procent av världens befolkning.
Gingivit, eller inflammation i tandköttet, är känt för att skapa blödande, svullna och ofta illaluktande tandkött.
Men de senaste åren har en rad studier visat att munnens miljontals mikroorganismer även kan smyga sig längre in i kroppen och sätta fart på utvecklingen av andra allvarliga sjukdomar.
Här får du en översikten.
Alzheimers sjukdom: Läkaren undersökte avlidnas hjärnor
2019 studerade läkaren Stephen Dominy hjärnvävnaden hos ett antal avlidna patienter med Alzheimers sjukdom och jämförde hjärnvävnaden från avlidna, friska individer.
Under mikroskopet upptäckte Stephen Dominy en bakterie i hjärnbarken hos de avlidna Alzheimerpatienterna som inte fanns i den friska gruppen.
Bakterien heter Porphyromonas gingivalis och är en mikroorganism som trivs i munnen hos personer med gingivit och parodontit.
I hjärnvävnaden hos Alzheimerpatienterna hittade forskarna också ett giftigt protein som heter gingipain, som utsöndras av just bakterien P. Gingivalis.
Du har redan bakterier i hjärnan
Ny forskning tyder på att alla har bakterier i hjärnan – och det är inte alltid dåligt. Hjärnans invånare kan mycket väl påverka dina hjärnceller och höja ditt humör.
Läs mer här:
Bakterier i hjärnan gör dig glad
När forskarna därefter infekterade en grupp möss med bakterien kunde de följa hur bakterien kröp från munnen till hjärnan på bara sex veckor och satte fart på utvecklingen av Alzheimers sjukdom hos mössen.
Andra stora studier har också hittat ett samband mellan tandköttsproblem och Alzheimers sjukdom.
I en studie från 2017 som publicerades i tidskriften Alzheimer's Research & Therapy, drog forskarna exempelvis slutsatsen att personer som lider av kronisk gingivit i mer än tio år har 70 procent större risk att utveckla Alzheimers sjukdom än de som inte har tandköttssjukdomen.
Typ 2-diabetes: Tandköttet påverkar blodsockret
Typ 2-diabetes kännetecknas av att kroppens celler inte svarar tillräckligt på hormonet insulin. Gingivit, parodontit och svampinfektion i munnen är kända biverkningar vid diabetes.
Men sambandet verkar också gå åt motsatt håll. Exempelvis har studier visat att parodontit är förknippat med högre så kallat fasteblodsocker (blodsockernivån på morgonen när man inte har ätit på tio timmar) hos människor som inte har diabetes. Svår parodontit är också förknippat med en ökad risk att utveckla diabetes.
Bakterier är beväpnade till tänderna
Mikrober anlitar immunförsvaret
Bakterier i munhålan och immunförsvaret påverkar konstant varandra, och vissa godartade bakterier (röda) kan stimulera immunceller (gula) att äta skadliga bakterier (lila) eller att förgifta dem med så kallade cytokiner (gröna).
Giftnål håller fienden i schack
Många bakterier utsöndrar toxiner (giftiga ämnen) som dödar andra bakterier eller hämmar deras tillväxt. Men vissa har också ett listigare vapen som kallas T6SS: En giftbelagd nål som de skjuter genom cellväggen på andra bakterier.
Bakterier bygger försvar
Bakterier kan skydda sig mot angrepp av andra mikrober (lila) genom att bilda en så kallad biofilm (röd). Där sitter de tätt ihop på exempelvis tänderna under en sköld av bland annat proteiner och kolhydrater som de själva har bildat.
Cancer: Speciellt tillstånd gör cellerna sårbara
Forskarna har också hittat ett samband mellan tandköttssjukdomar och flera olika typer av cancer.
I en studie som har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Gut upptäckte forskare från Harvard University, USA, exempelvis att människor som rapporterade att de hade lidit av tandköttssjukdom tidigare i sina liv även löpte 43 procent högre risk att utveckla matstrupscancer och 52 procent högre risk att utveckla magcancer.
Forskarna vet fortfarande inte varför det finns ett samband, men ett förslag är att inflammationen som uppstår runt cellerna under det inflammatoriska tillståndet också kan göra dem mer sårbara för till exempel cancer.
Hjärt- och kärlsjukdomar: Världens vanligaste dödsorsak kan starta i tandköttet
Hjärt- och kärlsjukdomar ligger bakom drygt 18 miljoner dödsfall årligen och står alltså för så mycket som 30 procent av alla dödsfall i världen. Därför har även hjärt- och kärlsjukdomar utropats till världens vanligaste dödsorsak.
Flera studier visar att vissa av de dödliga hjärtsjukdomarna också kan ha sitt ursprung i tandköttet.
I en studie från den vetenskapliga tidskriften Journal of Periodontology upptäckte forskare exempelvis att personer med aktiv parodontit eller andra tandköttssjukdomar har större risk att drabbas av hjärtinfarkt eller blodproppar i hjärnan.
Forskarna tror att tandköttsinflammation kan orsaka inflammationer på insidan av blodkärlen och därmed göra kärlen mer sårbara.
Det bästa försvaret mot tandköttssjukdomar är god tandhygien och regelbundna tandkontroller.