Sena kvällar, då du ligger och vrider dig under täcket, medan timmarna till nästa dag blir allt färre.
Sömnlöshet och insomningsproblem kan vara både frustrerande och direkt skadligt för hjärnan.
Nu har forskare vid University of Washington publicerat en studie i den vetenskapliga tidskriften Journal of Pineal Research, där de med hjälp av handledsmätare har övervakat 507 universitetsstuderande under tre års tid.
Studien understryker än en gång att en viss, ofta säsongsbetonad, faktor har enorm betydelse för hur fort hjärnan låter sömnmolekylen adenosin ta över och transportera oss till drömmarnas land.
"Dygnsrytmcentrum" styr din inre klocka
Ljus hjälper till att reglera vår dygnsrytm via en fotokänslig cell i ögat. Cellen signalerar till hjärnans suprachiasmatiska kärna (SCN), som följer en rytm på cirka 24 timmar. SCN skickar också signaler om att producera melatonin när det blir mörkt.
SCN reglerar dygnsrytmen och säkerställer bland annat att kroppstemperaturen är högre på dagen än på natten. SCN beordrar även binjurarna att producera kortisol vid vissa tider på dygnet.
Med hjälp av stresshormonet kortisol, som bildas i binjurarna, signalerar SCN till hjärnans centrum för intellektuella funktioner (hjärnbarken) och centrum för finmotorik (lillhjärnan) att det är dags att vila.
Via ryggmärgen meddelar SCN samtidigt tallkottkörteln att den ska börja omvandla signalsubstansen serotonin till melatonin, som gör oss sömniga.
Överraskande mätningar
Studenterna i studien bar handledsmätare under perioden mellan 2015 och 2018, vilket gjorde det möjligt för forskarna att övervaka deras sömnmönster och exponering för ljus under dagens lopp.
Mätningarna avslöjade att studenterna fick ungefär samma mängd sömn oavsett årstid, men att de på vardagskvällar under vintern gick och lade sig 35 minuter senare och steg upp 27 minuter senare jämfört med vardagskvällar på sommaren.
Upptäckten överraskade forskarna, eftersom staden Seattle, där universitetet ligger, får hela 16 timmars dagsljus på sommaren jämfört med åtta på vintern. Därför hade de förväntat sig att de långa, ljusa sommarkvällarna skulle hålla studenterna uppe längre – men det visade sig alltså förhålla sig tvärtom.
Med hjälp av armband följde forskarna den mängd dagsljus deltagarna utsattes för. Även utomhusljus under molniga dagar, som denna i december vid universitetet i Seattle, hade positiv inverkan på studenternas dygnsrytm.
Forskare: Uppmaning till oss alla
Forskarna tror att förklaringen finns i att mängden dagsljus minskar på vintern, vilket rubbar studenternas inre klocka, eller dygnsrytm, och förskjuter den upp emot 40 minuter.
Samtidigt har det enligt forskarna stor betydelse vilket ljus vi utsätter oss för.
"Ljus under dagen, speciellt på morgonen, påverkar din inre klocka så att du blir trött tidigare på kvällen, medan ljus sent på dagen eller tidigt på kvällen förskjuter din trötthet", förklarar Horacio de la Iglesia,, som är en av forskarna bakom publikationen samt professor i biologi vid University of Washington.
Vår förmåga att sova och drömma stärker hjärnans inlärningsförmåga och kreativitet. En del forskare menar att det har varit helt avgörande för vår utvecklingshistoria.
Läs också:
Enligt honom är resultaten en viktig påminnelse för oss alla – inte bara universitetsstuderande i USA.
"Många av oss bor i städer med massor av artificiellt ljus och har samtidigt en livsstil som håller oss inomhus under större delen av dagen. Den här studien visar att vi måste se till att komma ut – även om det bara är en kortare stund och helst på morgonen, så att vi utsätts för naturligt ljus", avslutar han.