Studie: Minimala plastbitar kan ha allvarlig inverkan på hjärnan
Ett uppseendeväckande försök visar att det kan vara stor skillnad på vilka plastpartiklar hjärnan utsätts för.
Mikroplast är små plastbitar som har en diameter på mindre än 0,5 millimeter och nanoplast är beteckningen för de minsta bitarna med en diameter på mindre än 0,0001 millimeter i diameter.
De mikroskopiska plastpartiklarna på under fem millimeter, som vi kallar mikroplast, har hittats i allt från vår bröstmjölk till vårt blod och vår hjärtvävnad.
Ett ökande antal djurförsök visar att de små plastbitarna till och med kan krypa in bakom hjärnans yttre barrikad, den skyddande blod-hjärn-barriären, som åtskiljer blodet och hjärnvävnaden.
Nu har en grupp forskare från Daegu Gyeongbuk Institute of Science and Technology i Sydkorea tittat närmare på vad fragmenten potentiellt kan orsaka för skador när de väl har tagit sig in till hjärnan. Och forskarna kallar själva sina resultat alarmerande.
Man uppskattar att vi årligen producerar upp emot 400 miljoner ton plast. Varje enskild plastbit avger under sin livslängd ett otal pyttesmå fragment, som utsätts för UV-ljus, vind och regn, innan de potentiellt söker sig in i våra kroppar.
Tidigare har forskare undersökt hur alldeles nya plastpartiklar, som inte har varit ute i naturen påverkar mänskliga hjärnceller.
Imiterade naturen
I den nya studien, som har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Environmental Research, ville en grupp sydkoreanska forskare undersöka de potentiella konsekvenserna av mikroplast som hade befunnit sig i en naturlig miljö.
För att imitera förhållandena i naturen skapade forskarna mikroskopiska partiklar av plast som de utsatte för UV-ljus, regn och blåst under sju dagar.
De små plastpartiklarna blev sedan uppätna av försöksråttor. Då kunde forskarna iaktta hur de pyttesmå plastbitarna såg ut att skapa en våldsam ökning av en grupp inflammationsproteiner, som är involverade i nedbrytningen av hjärnan samt celldöd.
Efter det testade forskarna hur de slitna plastbitarna påverkade en grupp celler, som spelar en central roll i samband med att övervaka och försvara hjärnan – så kallade mikrogliaceller.
Plast hamnar i våra organ
1. Vi proppar i oss plast
Forskning visat att du äter och andas in cirka 50 000 plastpartiklar om året. De finns överallt omkring dig och kommer från ett virrvarr av olika källor: dina mattor, dina kläder, matförpackningar med mycket mera.
2. Partiklar tränger in i kroppen
De inandade partiklarna hamnar i svalget och i lungorna, medan uppätna partiklar i första hand hamnar i magsäcken och tarmarna. De största av de uppätna partiklarna kommer ut igen via avföringen, men de minsta kan sitta kvar i kroppen.
3. Plast hamnar i viktiga organ
Forskare har hittat plast i lungorna, lever, mjälten, njurarna och till och med i foster. Konsekvenserna är fortfarande okända, men i mycket av plasten finns hormonrubbande eller cancerframkallande ämnen som ansamlas i kroppen.
Upptäckten blev att de små, slitna plastbitarna såg ut att utlösa en inflammationsreaktion genom att just stimulera de så kallade mikrogliacellerna.
Enligt forskarna visar resultaten att sliten mikroplast potentiellt kan vara giftigt för hjärnan och medföra nedbrytning och celldöd.
"Konsekvenserna av mikroplastens skadlighet är särskilt alarmerande eftersom sekundär mikroplast, som har exponerats för naturliga miljöer ser ut att skapa en allvarligare inflammationsreaktion i hjärnan", förklarar biologen Sung-Kyun Choi, som är en av forskarna bakom studien, för Medical Xpress.
Studien från Sydkorea är relativt liten med en hög koncentration av mikroplast, men forskarna planerar nu att utföra studier över längre tid och innehåller flera prover och mikroplastdoser som ligger närmare verkligheten för att bekräfta sina fynd.