Stor utvärdering av 10 dieter: Bäst och sämst för ditt hjärta

Många av dagens populära dieter är bra för hjärthälsan. Två av dem utmärker sig emellertid speciellt.

Medelhavskosten är känt för att vara en av världens mest hälsosamma kostvanor, eftersom den inkluderar mängder av färska grönsaker och frukter, fullkorn, baljfrukter, nötter och fisk – och därmed begränsar intaget av rött kött, socker och mättat fett.

© Shutterstock

Åtskilliga dieter har ökat i popularitet på senare år med löften om att kunna göra dig både smal och frisk.

De omfattar allt från medelhavsdieten, som sägs kunna minska risken för diabetes samt öka den kognitiva funktionen, till paleokosten, som förutom viktminskning utlovar stabilt blodsocker.

Men vilka dieter är egentligen de bästa för hjärtat?

Det har den amerikanska hjärtföreningen kommit fram till i en omfattande genomgång av tio populära dieter grundat på föreningens standard för hjärthälsa.

Det högsta betyget

De flesta kostplaner fick en tumme uppåt, men det fanns även undantag.

Låt oss börja med dem som kammade hem högst betyg.

DASH-dieten, som står för "Dietary Approaches to Stop Hypertension" (motverkan av förhöjt blodtryck via kosten, reds. anm.) får högst betyg.

Dieten är baserad på fisk, frukt, grönsaker, fullkorn, nötter, vegetabiliska oljor och fettsnåla mejeriprodukter – och begränsar samtidigt intaget av alkohol, fett, socker och salt.

De tio kostmönstren:

Det här är den amerikanska hjärtföreningens lista över de bästa kostplanerna för hjärthälsan, från bäst till sämst:

  1. DASH-inspirerad: Ett kostmönster inspirerat av DASH-dieten, som främst består av grönsaker, frukter, fullkorn, baljfrukter, nötter och frön samt fettsnåla mejeriprodukter – och som även omfattar magert kött, fågel, fisk samt icke-tropiska oljor.
  2. Medelhavskost: Med denna kost begränsar man mjölkprodukter och lägger vikt vid att äta grönsaker, frukt, fullkorn, baljfrukter, nötter och frön, fet fisk och extra jungfruolja samt intar måttliga mängder rödvin.
  3. Vegetarisk/pescetarisk kost: Ett växtbaserat kostmönster som inkluderar fisk.
  4. Vegetarisk kost med ägg och mejeriprodukter: Växtbaserade matvanor som inkluderar ägg och/eller mejeriprodukter.
  5. Vegetarisk/vegansk kost: Växtbaserad kost som inte innehåller animaliska produkter.
  6. Fettsnål kost: En diet som begränsar fettintaget till mindre 30 procent av den totala mängden kalorier.
  7. Mycket fettsnål kost: En diet som begränsar fettintaget till mindre än tio procent av den totala mängden kalorier.
  8. Diet med få kolhydrater: En kost som begränsar mängden kolhydrater till 30-40 procent av det totala kaloriintaget.
  9. Paleodiet: En kostplan som utesluter hela och förädlade spannmålssorter, baljfrukter, oljor och mejeriprodukter.
  10. Mycket låg kolhydratinnehåll/ketodiet: En kost som begränsar kolhydratintaget till mindre än tio procent av det dagliga intaget av kalorier.

Näst bäst är medelhavskosten, som också är baserad på färsk frukt, grönsaker, fisk, baljfrukter, nötter och fullkornsprodukter. Dock utan att uttryckligen ta med tillsatt salt i beräkningen samt mer generösa ramar för alkoholintag än DASH-dieten.

Pescetariska och vegetariska kostplaner som inkluderar ägg, mejeriprodukter eller båda delar, tillhörde också de gruppen som fick högst betyg.

I den andra änden av skalan hamnade däremot paleo- och ketodieterna, som ligger sämst till i hjärtföreningens ögon.

Båda dessa dieter baseras nämligen på matvaror med hög fetthalt och få fibrer, vilket kan vara en negativ livsstil för hjärtat, eftersom såväl stora mängder mättat fett som mat med låg fiberhalt är förknippade med hjärt-kärlsjukdomar, poängterar forskarna som har gjort studien.

Mittfältet

De resterande kostvanorna hamnar i listans mitt. Av dem får vegansk och fettsnål kost högst betyg. Forskarna varnar dock för att man löper ökad risk för B-12-vitaminbrist om man uteslutande äter veganskt.

De noterar dessutom att en risk i samband med en fettsnål diet är att alla fettämnen oftast dras över en kam, och hjärtföreningen rekommenderar att mättat fett ersätts av hälsosammare fettämnen, som exempelvis mono- och polyomättade fettämnen.

I den kategori som bedömdes vara näst sämst ingår fett- och kolhydratfattig kost, som i ringa till måttlig grad lever upp till föreningens riktlinjer. Båda dessa kostmönster begränsar intaget av de livsmedelsgrupper som föreningen lägger vikt vid i sina rekommendationer, som exempelvis nötter och nyttiga vegetabiliska oljor.