Depression är ett komplext tillstånd som påverkas av både biologiska ärftliga faktorer och livsstilsval.
Även om vår genetiska bakgrund kan öka vår sårbarhet för att utveckla depression, finns det nu allt fler bevis för att en hälsosam livsstil kan ha en betydande inverkan på risken att utveckla den allvarliga sjukdomen.
I en omfattande studie av 290–000 personer fann forskare från Cambriges universitet och Fudans universitet att personer som har en hälsosam livsstil löper ungefär hälften så stor risk att utveckla depression som de som inte har det.
Löpning, mat och samtal
Forskarna identifierade sju hälsosamma livsstilsvanor som var förknippade med en lägre risk för depression.
Det gällde sund kost, regelbunden motion, tillräckligt mycket sömn, måttliga intag av alkohol, att inte röka, minimalt stillasittande och frekventa sociala aktiviteter.
Sömn, motion och social kontakt med andra människor hade störst inverkan på risken för depression. Dessa faktorer var samtliga förknippade med cirka 20 procent lägre risk för depression.
”Några av dessa livsstilsfaktorer är saker som vi har viss kontroll över, så om vi försöker hitta sätt att förbättra dem - till exempel genom att se till att vi får en god natts sömn och gå ut och träffa vänner - kan det göra en verklig skillnad i våra liv", säger Barbara Sahakian, medförfattare till studien och professor i neurovetenskap vid Cambridges universitet.
Sju goda vanor
- Sov sju till åtta timmar varje natt.
- Motionera regelbundet. Löpning, tyngdlyftning och simning är lika bra alternativ.
- Boka in möten med vänner och familj så att du ofta umgås med andra människor.
- Drick måttligt genom att begränsa ditt intag till två eller färre drinkar per dag för män och en eller färre drinkar per dag för kvinnor.
- Undvik att röka.
- Ät en hälsosam och balanserad kost.
- Undvik att sitta stilla flera timmar om dagen.
Forskarna undersökte också gruppens hjärnstruktur med hjälp av MR-avbildningar, och undersökningarna av de nära 33 000 deltagarna visade att hjärnvolymen var störst hos som levde med de sju hälsosamma vanorna.
Hjärnvolymen är ett mått av hjärnans totala mängd grå substans (neuroner och deras kopplingar) och vit substans (nervfibrer). Hjärnvolymen kan bland annat påverka våra kognitiva funktioner som minnet och förmågan att lösa uppgifter.
Vanorna hade störst inverkan på hjärnans hippocampus, som spelar en viktig roll för inlärning och minne, och på pallidum, som bearbetar och lär sig för- och nackdelar med vårt beteende.
"Detta tyder tydligt på att livsstilen har en inverkan på hjärnans biologi, vilket kan förklara sambandet mellan en hälsosam livsstil och en lägre sannolikhet för depression", säger Sahakian.
Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) lever omkring fem procent av den vuxna befolkningen i världen och tillståndet är en börda för den globala folkhälsan.