Människans sista dna har kartlagts
Redan den 14 april 2003 valde den amerikanske presidenten, George W. Bush, att tillsammans med regeringskolleger från Frankrike, Tyskland, Storbritannien, Japan och Kina med stolthet förkunna att forskare från 20 universitetet i sex länder för första gången hade kartlagt människans hela genom – det vill säga vår kompletta dna-sekvens.
Genombrottet var resultatet av ett 13 år långt forskningsprojekt och en milstolpe i läkarvetenskapens historia. Men i själva verket hade forskarna bara delvis nått mållinjen. De hoppade nämligen över en liten del av genomet som var omöjligt att avläsa vid den tidpunkten.
Flera av dåtidens forskare ansåg att den lilla dna-biten var betydelselös. Men tack vare ny teknik lyckades forskarna från det så kallade Human Genome Project i april i år med att kartlägga den saknade biten – och den har visat sig innehålla nyckeln till våra förfäders historia och till behandlingar mot livshotande sjukdomar som cancer.
Här kan du läsa hur
Stort fusionsgenombrott kan bana väg för ren energi
Fusionsreaktorn vid Lawrence Livermore National Laboratory skjuter laser genom ett sinnrikt system, ungefär lika stort som tre fotbollsplaner, innan strålarna värmer en liten behållare med väte till mer än 100 miljoner grader.
Under ett pressmöte den 13 december annonserade den amerikanska energiministern ett tekniskt genombrott av historiskt värde.
Tack vare ett banbrytande experiment på den amerikanska laserfusionsanläggningen National Ignition Facility i Kalifornien hade forskare för första gången någonsin lyckats använda fusion till att producera mer energi än de förbrukade under själva processen.
Anläggningen producerade 1,5 gånger så mycket energi som de maskiner som användes till att skapa reaktionen själva förbrukade.
En prestation som forskarna hoppas kan bana väg för oanade mängder grön energi på sikt – och som USA:s energiminister, Jennifer Granholm, på pressmötet betecknade som "en viktig milstolpe".
Nasa styrde rymdfarkost rakt in i asteroid
Klockan 01.14 den 27 september lyckades Nasa styra en 610 kilo tung rymdfarkost rakt in i en 170 meter bred asteroid i det första testet av vårt planetariska försvar någonsin.
Rymdfarkosten DART kolliderade med asteroiden Dimorphos med inte mindre än 22 530 km/h efter en elva miljoner kilometer lång rymdfärd samt flera års förberedelser.
En kosmisk knockout som utlöste euforiskt jubel bland forskarna.
"Jag tycker att alla jordbor borde sova bättre nu. Det kommer i alla fall jag att göra”, sade Elena Adams, som var systemingenjör vid DART-uppdraget under pressmötet efter kollisionen.
Rymdsondens självmordsuppdrag förevigades av den så kallade DRACO-kamera som fanns inbyggd i själva sonden och samtidigt styrde farkosten i riktning mot den 4 800 000 kilo tunga asteroiden.
Här kan du läsa mer om kollisionen och försvarsprogrammet.
13-årig obotligt sjuk cancerpatient botad med ny dna-behandling
13-åriga Alyssa är den första patienten i världen som har behandlats med dna-tekniken.
Det fanns i stort sett ingen behandling som 13-åriga brittiska Alyssa inte hade provat.
År 2021 diagnostiserades hon med den aggressiva cancerformen "akut T-cellslymfoblastisk leukemi", som påverkar immunsystemet och kroppens T-celler, som normalt har till uppgift att bekämpa och skydda mot infektioner.
I försöket att övervinna cancern utsattes hon under flera månader för både kemoterapi samt en benmärgstransplantation. Men cancern återvände varje gång.
Den enda möjligheten som läkarna kunde erbjuda henne var behandling meden ny, ännu odokumenterad dna-teknik. Och den visade sig förändra den 13-åriga brittiskans situation på bara 28 dagar.
Världens mest kraftfulla rymdteleskop avslöjar de tidigaste galaxerna
Redan på 1980-talet började tankarna på ett framtida jätteteleskop att spira och spridas i korridorerna hos Nasa.
Därför var det kulmen av minst 30 års förberedelser när det amerikanska rymdorganet äntligen sköt upp världens mest kraftfulla rymdteleskop med en Ariane 5-raket från den Europeiska rymdstationen i Franska Guyana i Sydamerika den 25 december 2021 – som ett äkta julmirakel.
James Webb kallades våra "ögon i rymden" och förväntningarna var att den tio miljarder dollar dyra jätten skulle revolutionera astronomin genom att se längre ut i universum än någonsin tidigare.
Hittills har den levt upp till hajpen. Sedan rymdteleskopet tog sitt första skarpa kodakögonblick i juli i år med hjälp av bland annat infraröda kameror och så kallade spektrografer har den tagit med oss djupt in i gigantiska stjärnfabriker, upptäckt några av universums tidigaste galaxer och avslöjat koldioxid i atmosfären vid avlägsna exoplaneter.
En imponerande samling, som dessutom har fått tidskriften Science att utse teleskopet till "Breakthrough of the Year".
Se de snygga bilderna från världens mest kraftfulla teleskop här
Forskare väcker döda organ till liv
Kan döden återkallas? Svaret på den frågan har blivit lite mer komplicerad sedan forskare vid Yale University i juli i år lyckades återuppliva celler i döda grisars organ.
Genom att koppla de döda grisarna till ett speciellt system, som forskarna själva kallar "OrganEx", pumpade de in en cellskyddande vätska i grisarna, som väckte både hjärt-, lever-, njur- och hjärnceller till liv – väl att märka en hel timme efter att döden hade inträffat.
I och med det experimentella försöket utmanar forskarna föreställningen att hjärtdöd, som uppstår när blodcirkulationen och syresättningen avstannar – är oåterkallelig.
Även om forskarna själva säger att det är lång väg till att metoden kan överföras till människor, så hoppas de att deras forskning ska hjälpa läkare att bevara nyligen avlidnas organ vid organtransplantationer.