Det har länge varit känt att rökning ökar risken för blodproppar och olika cancerformer.
Men nu kan forskarna lägga till psykisk sjukdom till listan över rökningens skadlighet.
Det skriver Aarhus Universitet i ett pressmeddelande.
Slutsatserna bygger på en genomgång av hälsoinformation från 350 000 personer.
Siffrorna visar enligt forskarna som har gjort studien att rökning mångdubblar risken att utveckla för exempelvis depression, schizofreni och bipolaritet.
"Siffrorna talar sitt mycket tydliga språk. Rökning orsakar psykisk sjukdom. Inte den enda orsaken, men rökning ökar risken att bli inlagd med psykisk sjukdom med 250 procent", förklarar professor Doug Speed vid Center för kvantitativ genetik och genomforskning på Aarhus universitet.
Forskare har hittills varit oeniga om sambandet: Insjuknar vi i depression eller andra psykiska åkommor på grund av att vi röker? Eller röker vi för att dämpa latent psykisk sjukdom?
Men den nya studien slår fast att rökning vanligtvis kommer före utvecklingen av psykisk sjukdom.
"Rökningen föregår alltså den psykiska sjukdomen. Med lång tid dessutom. Människorna som ingick i faktamängden började röka vid 17 års ålder i genomsnitt, medan de vanligtvis inlades med en psykisk sjukdom först i 30-årsåldern", förklarar Doug Speed.
Forskarna har inte någon exakt förklaring till varför rökning ökar risken för psykisk sjukdom.
"Vi har inte hittat den biologiska mekanism som gör att rökning leder till psykisk sjukdom. En teori är att nikotinet hämmar upptaget av signalsubstansen serotonin i hjärnan. Och vi vet att människor med exempelvis depression producerar för lite serotonin", förklarar Doug Speed.
När man röker en enda cigarett aktiverar nikotinet i första hand produktionen av serotonin i hjärnan. Det kan ge en avslappnande effekt.
Men om man fortsätter att röka kan nikotinet få motsatt effekt och i stället hämma produktionen av serotonin.
Och det kan göra att man blir ängslig, ledsen och labil, enligt forskarna.