"Någonstans mellan en och tre procent av befolkningen lever med svår paranoia, medan 10 till 15 procent upplever lindrigare varianter", berättar Freeman för New Scientist.
Spåras långt tillbaka i tiden
Att så många av oss kan ha en lindrig form av paranoia behöver dock inte vara negativt enligt Nichola Raihani, psykolog och professor i evolution och beteende vid University College London.
Hennes hypotes går bland annat ut på att vi människor är extraordinärt samarbetsvilliga som ras och att vi under rätt omständigheter även kan dra fördel av att samarbeta med människor som inte står oss nära, även om vi riskerar att bli utnyttjade.
Och det är just därför det ur ett evolutionärt perspektiv har lönat sig att vara på vakt mot främlingar som potentiellt kan skada oss eller våra närmaste.
"Jag betraktar paranoia som en integrerad del av förståelsen av vad det innebär att vara en social art", säger Raihani till New Scientist.
Paranoia svänger
Enligt Raihani underbyggs hennes hypotes bland annat av en studie från 2018 som hon var med om att genomföra.
Den avslöjade via ett onliespel att deltagarna bland annat hade en tendens att tro att personer som exempelvis tillhörde en högre social klass eller hade en annan politisk övertygelse än de själva, handlade som de gjorde för att åsamka deltagarna skada.
Och det överraskade inte henne.
"Man kan se paranoida tankar som volymknappen på en radio. Den går upp och ned beroende på vad som upplevs. Och utsätts man för ett socialt hot leder det vanligtvis till att knappen skruvas upp", säger Raihani.
Trots hypotesen har Raihani vid nuvarande tidpunkt inte något förslag till hur man kan hjälpa personer som är allvarligt drabbade av paranoida tankar.