Dålig luftkvalitet är ett livsvillkor för miljontals människor världen över. Och i många länder går det inte att spåra några markanta förbättringar.
Bland annat är det illa ställt i södra Asien, där befolkningen hade kunnat leva i genomsnitt fem år längre om luftkvaliteten levde upp till WHO:s riktlinjer för antalet PM2,5-partiklar i luften – partiklar som har en diameter som är mindre än ett människohår.
Och i den indiska miljonstaden Delhi får befolkningen förvänta sig att leva i genomsnitt tio år mindre på grund av massiva luftföroreningar.
Siffrorna framgår i en ny rapport från universitetet i Chicago.
”Om alla länder reducerade luftföroreningarna så att de låg i nivå med WHO:s riktlinjer för PM2,5-föroreningar, skulle den genomsnittliga livslängden världen över öka med 2,2 år”, berättar undersökningsledaren Crista Hasenkopf för Phys.org.
Två barn på rullskridskor i den indiska miljonstaden Delhi.
Luftförorening med PM2,5-partiklar
Partiklar i luften med en diameter som är mindre än 2,5 mikrometer utgör enligt Världshälsoorganisationen, WHO, en betydande risk för människors hälsa.
Partiklarna tar inte hänsyn till landgränser och transporteras över stora avstånd.
Dödsorsakerna i samband med luftföroreningar är bland annat blodproppar i hjärta och hjärna, KOL, lunginflammation och lungcancer.
Nästan alla befolkade regioner i världen överskrider WHO:s maxgräns på 15 mikrogram partiklar per kubikmeter under en 24-timmarsperiod – eller fem mikrogram partiklar per kubikmeter luft under ett helt år.
Indiens genomsnittliga luftföroreningssiffror av PM2,5-partiklar ligger på 70,3, vilket i genomsnitt kostar varje indier nästan fem år i förväntad livslängd.
Värst ställt är det dock i Bangladesh, där befolkningen 2020 kunde vänta sig en sex år och elva månader kortare livslängd, enbart på grund av partikelföroreningar i luften.
Om utomjordingar sprutade ut ett ämne över jorden, som orsakade en minskad livslängd på mer än två år skulle det innebära en katastrofsituation. Ekonom och medförfattare till rapporten, Michael Greenstone
Många länder i Centralafrika och Västafrika ligger också en bra bit över det globala genomsnittet.
Överraskande nog har det visat sig att föroreningssiffrorna för 2020, som är de senaste, inte var lägre än föregående år trots den dämpade ekonomiska aktiviteten i världen till följd av coronanedstängningarna.
Europa lever inte heller upp till WHO:s rekommendationer
Forskarna på universitetet i Chicago förundras över att den globala luftföroreningen får fortsätta ligga så högt.
"Om utomjordingar sprutade ut ett ämne över jorden, som orsakade en minskad livslängd på mer än två år skulle det innebära en katastrofsituation. Men vi bär själva skulden till föroreningen – den beror inte på någon okänd, fientligt sinnad fiende", säger medförfattaren Michael Greenstone till BBC.
Medan tillväxten av luftföroreningar i många länder i Asien på senare år beror på industrialisering och användning av fossila bränslen, så har man i Kina lyckats minska luftföroreningen markant i många regioner.
Den har faktiskt reducerats med 40 procent från 2013 till 2020. Trots det lever kineser vanligtvis 2,6 år kortare på grund av luftföroreningar.
Se världens alla länder i interaktiva Air Quality Life Index här.
I Europa är Polen ett av de hårdast drabbade länderna vad gäller luftförorening, med ett genomsnittligt antal PM2.5-partiklar på 15. I Tyskland ligger siffran på 8, medan Storbritannien ligger på 7,2.
Och siffrorna har konkreta konsekvenser. I exempelvis Nederländerna, där nivån ligger på 7,8, skulle nederländarna kunna leva i genomsnitt 0,3 år längre om landet levde upp till WHO:s rekommendationer.
Norden är ett av de minst drabbade områdena vad gäller PM2,5-partikelföroreningar. Enligt den interaktiva världskartan från universitetet i Chicago ser föroreningssiffrorna i mikrogram per kubikmeter för de fyra nordiska länderna ut så här:
- Danmark: 6,9
- Sverige: 4,6
- Finland: 4,1
- Norge: 3,8
Flest tidiga dödsfall i städer
Även om de nordiska länderna ligger lågt jämfört med andra länder när det gäller luftföroreningar, så finns det ändå problem – speciellt i städerna. Den svenska forskaren David Segersson från Stockholms universitets institut för miljövetenskap har tidigare i år konstaterat att lokala utsläpp står för majoriteten av de tidiga dödsfallen i svenska städer.
I Danmark uppskattar Sundhedsstyrelsen att luftföroreningar genomsnittligt kostar 4 200 för tidiga dödsfall om året. Och bara var tredje av dessa dödsfall beror på danska föroreningskällor. Luftföroreningarna i Danmark har faktiskt minskat under de senaste årtiondena.
Ett av de senaste årens fokusområden i samband med diskussionen om luftföroreningar i Norden är användandet av braskaminer, som är en väsentlig bidragande källa till utvecklingen av hälsovådliga partiklar.