Det har bara upptäckts nio fall i hela världen, men varianten har ändå fått experter världen över att höja ögonbrynen.
Den nya undervarianten av omikron, som har fått namnet BA.2.86, upptäcktes första gången den 24. juli och registrerats i Danmark, USA, England, Israel och senast i Sydafrika.
I mitten av augusti valde WHO att peka ut BA.2.86 som en "variant under övervakning" och det finns flera skäl till att stammen ådrar sig mer uppmärksamhet än tidigare versioner av omikron.
Detta förklarar Morten Rasmussen, som är seniorforskare vid Statens Serum Institut i Danmark, där det hittills har registrerats tre fall av denna stam.
"Den liknar inte de varianter vi har sett under en längre period", förklarar han för Illustrerad Vetenskap.
"Det är ovanligt att corona förändras så markant och utvecklar 30 nya mutationer. När vi senast såg en så stor förändring var när omikron uppstod", förklarar han.
Uppför sig otypiskt
En annan orsak till att han och forskarkolleger i hela världen följer spridningen av den nya varianten är att den har dykt upp på fyra kontinenter.
Det är enligt seniorforskaren sällsynt för en variant med så många mutationer, eftersom de våldsamma förändringarna i virusets arvsmassa ofta får den att dö ut efter att ha smittat i genomsnitt en till två personer.
"Det vittnar om att den trots allt har någon form av smittpotential trots att det fortfarande finns mycket få fall", förklarar han,
Så muterar coronaviruset sig
1. Virus tränger in i en cell
En viruspartikel tränger in i kroppens celler. Viruset överför en kodsträng bestående av genetisk materia kallad rna till cellen.
2. Kod tar över cell
Rna-koden tar över cellens kärna, som läser koden och använder den som recept till att bilda nya viruskopior.
3. Kopiering skapar fel
I kopieringen kan det emellanåt uppstå små fel i koden, kallade mutationer, som exempelvis kan förändra nya viruspartiklars förmåga att bryts sig in i celler.
En del av mutationerna i den nya varianten sägs sitta på ett protein på virusets yta, kallat spike-proteinet, som viruset använder för att tränga in i våra celler.
Samma protein är nyckeln bakom immunförsvarets angrepp mot sjukdomen.
Men enligt Morten Rasmussen är det fortfarande för tidigt att säga om mutationerna har betydelse för variantens smittsamhet, hur allvarliga symtomen är eller dess förmåga att kringgå antikropparna från vaccin.
"Just nu finns det ingenting som tyder på att symtombilden är annorlunda än de nuvarande eller de dominerande varianterna – men det är klart att vi spärrar upp ögonen när det kommer något så nytt. Vi är inte oroliga, men vi är vaksamma", säger Morten Rasmussen.
Forskarnas brist på kunskaper om mutationerna gör det också svårt att förutsäga vad vi kan vänta oss av varianten under kommande månader, när hösten är här.
"Med så få fall finns det inga data som just nu indikerar att det skulle kunna ske någon plötslig ökning. Men det kan också vara så att den tar fart – det är för tidigt att uttala sig om det ännu", förklarar den danske forskaren.